Mellan 2020 och andra kvartalet 2024 ökade Hemnets intäkt per bostadsannons från 1 501 till 6 274 kronor. Det motsvarar en ökning med drygt 300 procent. Strategin var länge ekonomiskt framgångsrik, men parallellt växte missnöjet bland kunderna.
Experten: Hemnets prissättning blev en fälla – så undviker du samma misstag
Kundfokus Under flera år ökade Hemnet sina intäkter kraftigt genom högre annonspriser. Men när kunderna började söka sig till andra alternativ förändrades situationen snabbt. Prisstrategen Silvia Adlesic Holmgren menar att utvecklingen visar att företag riskerar att tappa kundperspektivet när lönsamheten får styra.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I en undersökning som Nordea genomförde bland fastighetsmäklare hösten 2025 framkom att andelen bostadssäljare som annonserade på Hemnet hade sjunkit från 84 till 70 procent. Samtidigt ansåg 69 procent av de tillfrågade att priserna var oacceptabelt höga.
I oktober 2026 redovisade Hemnet ett omsättningstapp på omkring 18 procent för årets tredje kvartal, jämfört med motsvarande period föregående år. Samma månad introducerade bolaget ett kostnadsfritt annonsalternativ.
Silvia Adlesic Holmgren, expert på kommersiell strategi och prissättning, har analyserat utvecklingen. Hon menar att Hemnet-exemplet illustrerar en risk som även andra företag behöver vara uppmärksamma på.
– När kunden saknar alternativ håller lojaliteten bara så länge det inte finns ett självklart alternativ. Det farliga är att det inte syns i siffrorna direkt. Intäkterna kan fortsätta växa fram till den dag då alternativet blir tillräckligt bra och sedan kan det gå väldigt fort, eftersom kunden kan ha byggt upp irritation under lång tid.
Framgång och tillväxt kan dölja problem
Hon menar att stigande intäkter kan skapa en övertygelse inom organisationen om att affärsstrategin är rätt och att varje lyckad prishöjning blir ytterligare ett argument för att fortsätta på samma väg.
– Så länge siffrorna går upp blir det på insidan ett kvitto på att man gör rätt. Varje prisjustering levererar resultat och då är det rationellt att fortsätta. Men under tiden kan kunderna börja leta efter andra alternativ.
I Hemnets fall pekar Silvia Adlesic Holmgren också på ersättningsmodellen till fastighetsmäklarna. Mäklarföretagen får ersättning när bostadssäljare väljer dyrare annonspaket, vilket enligt henne kan skapa motstridiga intressen.
– Vem är egentligen Hemnets kund? Den som betalar är säljaren, den som använder sajten är köparen och den som säljer in paketet är mäklaren. Alla tre har olika intressen. Det är där det blir lite problematiskt när det inte finns en tydlighet kring vem som faktiskt är kunden.
Hon betonar samtidigt att analysen bygger på offentligt tillgängliga uppgifter och att hon inte har någon insyn i Hemnets interna beslutsprocesser.
Skilj mellan prisökningar och fler kunder
För andra företag finns det en lärdom att ta med sig i hur den ekonomiska utvecklingen följs upp.
En organisation som ökar sina intäkter behöver förstå om tillväxten kommer från fler kunder eller från att befintliga kunder betalar mer. Båda kan bidra till lönsamheten, men utvecklingen behöver analyseras var för sig.
– Om intäkten per kund ökar samtidigt som andelen kunder som väljer företaget minskar, är det en ganska tydlig signal om vad som håller på att hända.
Silvia Adlesic Holmgren framhåller att företagsledningar behöver följa marknadsandelar, prisutveckling och kundernas upplevda värde över tid.
– Det kan förstås vara en uttalad strategi, men man måste förstå vad som ligger bakom utvecklingen.
Lika viktigt är att undersöka vad kunderna faktiskt tycker om priset i förhållande till tjänstens värde.
– Kunderna kanske betalar, men de kanske inte upplever att de får motsvarande värde. Eller så tycker de att de får ett fantastiskt värde. Men vet man det som ledningsgrupp?
Därför behöver prisökningar förklaras och motiveras
Att höja priserna behöver inte innebära att kundnöjdheten försämras. Silvia Adlesic Holmgren lyfter fram transparens och upplevd rättvisa som två viktiga faktorer för att upprätthålla kundernas förtroende.
– Det första jag fick lära mig när jag började arbeta med prissättning var vikten av upplevd rättvisa och transparens. Kunder accepterar ofta prisjusteringar lättare om de förstår vad som ligger bakom dem.
Fakta
Faktaruta: Tre sätt att undvika att tappa kundperspektivet
Silvia Adlesic Holmgren arbetar med att rådgiva företag för att tjäna mer på det de redan har, genom justering av priser, värdeerbjudande och beteende.
1. Mät värdet hos den som betalar
Undersök regelbundet hur olika kundgrupper upplever värdet av företagets produkter och tjänster. Jämför resultaten med prisutvecklingen inom respektive kundgrupp.
2. Utse en ansvarig för prissättningen
Tydliggör vem som fattar prisbeslut och vem som följer upp konsekvenserna. Analysera både ekonomiska resultat och hur kunderna reagerar på förändringar.
3. Granska de ekonomiska incitamenten
Kartlägg vilka aktörer som tjänar på kundernas beslut. Kontrollera särskilt om ersättningsmodeller eller mellanhänder har ekonomiska intressen som riskerar att påverka kundens val.
Källa: Silvia Adlesic Holmgren, expert på kommersiell strategi och prissättning.
Företag behöver därför kunna förklara vad kunden får för pengarna och varför en förändring genomförs.
– Prishöjningar och kundnöjdhet kan gå hand i hand. Men då måste man vara duktig på att förklara vilket extra värde kunden faktiskt får. Om prishöjningarna upplevs ske i skymundan är det då missnöjet brukar uppstå.
Silvia Adlesic Holmgren lyfter också vikten av att information om konkurrenterna når fler delar av organisationen. Det räcker inte att enskilda personer följer marknaden om kunskapen inte påverkar företagets beslut.
– Man lever lätt i sin egen bubbla. Jag tror att transparens och kommunikation internt är extremt viktigt, så att alla förstår vart företaget är på väg och varför.
Tre råd för att behålla kundperspektivet
För kvalitetsansvariga och verksamhetsledare lyfter Silvia Adlesic Holmgren värdet av ett systematiskt arbete där kundvärde, prissättning och ekonomiska incitament följs upp tillsammans.
Det första steget är att regelbundet undersöka det upplevda värdet hos dem som faktiskt betalar för produkten eller tjänsten. Resultaten bör delas upp på olika kundgrupper och jämföras med prisutvecklingen.
– Man tror ofta att man har koll. Men när man väl gör analysen kan man upptäcka att prissättningen har utvecklats helt fel för vissa kundgrupper.
Det andra steget handlar om ansvarsfördelningen. Någon behöver ha ett tydligt mandat över prisbesluten och ansvara för att följa upp konsekvenserna.
– Någon måste ha ett formellt ansvar för prisbesluten, äga dem och följa upp effekten både i siffrorna och i hur kunderna reagerar.
Det tredje rådet är att granska vilka ekonomiska incitament som finns i hela affärskedjan, särskilt när mellanhänder är inblandade.
– Vem tjänar på de val kunden gör? Om svaret är någon annan än kunden behöver företaget känna till det innan kunden själv upptäcker det.
Notan som kan komma senare
Silvia Adlesic Holmgren menar att kundfokus och lönsamhet i grunden går åt samma håll på lång sikt. Däremot kan det uppstå en konflikt mellan kortsiktiga resultat och kundernas upplevda värde.
Det är också en förklaring till varför företag kan fortsätta med en prissättningsstrategi trots att missnöjet växer.
– På kort sikt kan man tjäna mycket pengar på att ta mer betalt än vad kunden egentligen tycker att det är värt. Det är frestande för företag att fortsätta, eftersom kunderna fortfarande betalar. Problemet är att notan kommer mycket senare.



