Många medarbetare behöver växla mellan olika arbetsuppgifter under dagen. De ska hantera flera digitala system och samtidigt vara tillgängliga för kollegor. Det ställer stora krav på koncentrationen.
Så kan du skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats
Arbetsmiljö Arbetsgivare har länge anpassat arbetsplatser för att förebygga fysiska besvär. Nu vill forskaren Monica Bertilsson se samma fokus på hjärnan.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Monica Bertilsson, docent i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet, anser att arbetsgivare behöver tänka mer på hur de utformar arbetet.
– Arbetslivet måste börja fundera över hur vi skapar våra arbetsuppgifter och arbetsplatser så att de också är hjärnvänliga.
Under ett seminarium med Afa Försäkring berättade hon om sin forskning om chefers erfarenheter av att stödja medarbetare med psykisk ohälsa. Hon lyfte särskilt hur arbetsmiljön påverkar möjligheten att koncentrera sig.
Avbrott gör arbetet mer krävande
Monica Bertilsson använder begreppet kognitiv ergonomi. Det handlar om att anpassa arbetsuppgifter och arbetsmiljö efter människans förmåga att koncentrera sig, minnas och hantera information.
Hon tar upp en reception som exempel. Där ska en medarbetare ta emot besökare, hantera betalningar och svara på frågor från kollegor. Samtidigt ska personen hinna med fakturering eller journalanteckningar.
– Receptionisten blir väldigt störd hela tiden och att kunna gå in och ur olika typer av arbetsuppgifter är en väldigt krävande arbetssituation.
Även små avbrott kan störa koncentrationen. Monica Bertilsson beskriver hur ett kort samtal med en kollega kan göra det svårt att återgå till en arbetsuppgift. Det gäller särskilt personer som redan har koncentrationssvårigheter.
Hon lyfter därför vikten av att kunna arbeta ostört. Det kan handla om att sitta i ett eget rum eller att få längre sammanhängande arbetspass.
Nytt arbetssätt gav hela gruppen bättre fokus
I en av Monica Bertilssons studier berättade en chef om en medarbetare som hade svårt att koncentrera sig. För att underlätta arbetet fick medarbetaren ägna flera timmar åt en uppgift i taget, utan att behöva växla mellan olika arbetsuppgifter.
Chefen såg att arbetssättet kunde fungera för fler. Därför införde chefen veckoscheman och en tydligare planering för hela arbetsgruppen.
Enligt chefen blev arbetsdagen lugnare. Medarbetarna fick mer energi, kunde koncentrera sig bättre och hann med mer.
Monica Bertilsson lyfter exemplet för att visa hur en anpassning för en person också kan förbättra arbetsmiljön för en hel grupp.
– Här har man bara ändrat sin organisation och struktur, och så fick man en hjärnvänlig arbetsplats.
Vill se mer fokus på hjärnan
Monica Bertilsson jämför med fysisk ergonomi. Arbetsgivare har länge arbetat med att anpassa arbetsplatser för att förebygga belastningsbesvär. Hon menar att det är minst lika viktigt att tänka på hjärnans förutsättningar.
– Vi kan jättemycket om hur vi ska ha ergonomi när det gäller fysisk ergonomi. Vi minskar ont i ryggen, ont i axlar och liknande.
Men enligt Monica Bertilsson får den kognitiva ergonomin inte samma uppmärksamhet. Arbetsgivare behöver också se över hur arbetet påverkar vår förmåga att koncentrera oss och hantera information.



