Styr kvalitet i din organisation som på ett skepp – hur bra är din karta och kompass?

Ledarskap Klyftan mellan vad bolag utlovar och faktiskt gör sållar agnarna från vetet. Bokaktuelle Andreas Odhage, styrelseordförande på konsultbolaget Force Agile och tidigare sjökaptenen, förklarar varför kompassen alltid slår kartan.

Styr kvalitet i din organisation som på ett skepp – hur bra är din karta och kompass?
Andreas Odhage, förbundsordförande SFK och styrelseordförande Force Agile. Foto: press, Adobe stock.

Den nysläppta boken ”Bortom Compliance” har en kompass omgiven av en labyrint på omslaget.  Framsidan korresponderar med insidan där du kan hitta kapitlet ”Kartan och kompassen”. 

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Där i liknar Andreas Odhage, förbundsordförande på Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK, och styrelseordförande samt partner på konsultbolaget Force Agile, organisationer med skepp. 

Med en bakgrund som sjökapten och en lång erfarenhet av kvalitetsarbete kommer sjöfartsmetaforerna enkelt för Andreas Odhage.

– Ett bolag kan liknas med en båt. För att en båt ska ta sig fram krävs det att besättningen jobbar som ett lag, du behöver kartor för att veta vart du är men du behöver också en kompass för att veta vart du ska, förklarar han.

”Du kan inte följa riktningen helt blint”

Kompassen symboliserar organisationens syfte och riktning samt vilket värde den finns till för att skapa. Kartan hjälper organisationen att förstå sin omgivning och hur den behöver navigera för att ta sig framåt.

– Du måste veta i vilken riktning du ska åka i. Men du kan inte följa den riktningen helt blint heller. För då kommer du riskera att krocka in andra båtar eller åka in i stormar. Verkligheten förändras och organisationens kartor måst därför hela tiden uppdateras och kursen korrigeras.

Vad är viktigast kartan eller kompassen?
– Kompassen. Du måste ha din riktning och veta vart du ska. Vad är syftet med verksamheten? Vilket värde ska vi skapa? Vart vill vi ta oss med det här värdeskapandet? De tre frågorna är superviktiga. Nästa naturliga fråga blir: vilka beteenden vill vi ha på vägen för att ta oss dit? Vill vi nå våra mål? Vad är vi inte beredda att kompromissa med? Det är där värderingar blir verkliga. 

Om man har en knagglig kompass hur ska man göra då? 
– Det finns ingen quickfix eller holy grail utan det är unikt för varje företag. Varje företag måste ha ett unikt syfte. Ibland pratar företag om att de har en unique selling point, en usp, och så kan det exempelvis vara ”vi har 40 år i branschen”, det är ingen usp. Ingen kund bryr sig om du varit 40 år eller fyra veckor i branschen. Det som spelar roll är vilket värde ni skapar för kunden. 

Glappet mellan verklighet och skrivbordskompassen

Att sitta bakom ett skrivbord och formulera fina visioner om hållbarhet eller kundnytta är enkelt. Men Andreas Odhage varnar för vad som händer när organisationens uttalade kompass inte korresponderar med verkligheten.

– Det är jättelätt att bara säga någonting, till exempel att biodiversitet eller miljön är viktigast. Men om man har stora annonser om det och sedan inte har några faktiska mål eller mätetal för det i verksamheten, då uppstår skandalerna.

Som avskräckande exempel lyfter han två kända fall: Volkswagens ”Dieselgate” och Gina Tricots skogskampanj.

– Volkswagen manipulerade utsläppstesterna för sina dieselbilar, samtidigt som man marknadsförde dem som miljövänligare alternativ. Ett annat exempel är Gina Tricots uppmärksammade skogskampanj med Bianca Ingrosso, där SVT:s granskning visade att den utlovade skogen i praktiken bestod av ett antal trädplantor på en åker i Danmark.

– Det intressanta för mig är vad sådana fall säger om organisationers styrning och kultur. Hur kan det bli så stora skillnader mellan det vi säger är viktigt och det vi faktiskt gör? Vilka mål, prioriteringar och beteenden gör det möjligt?

En dålig kompass är som ett nyårslöfte

För Odhage pekar dessa exempel på varför så många organisationer misslyckas med sitt kvalitetsarbete men också misslyckas som företag. När kompassen inte är förankrad i verkliga beteenden och när ekonomin tillåts trumfa allt annat.

– Det är som med nyårslöften – det är väldigt lätt att säga att man ska träna till sommaren och gå till gymmet i januari, men sedan blir det inget mer för att det var tråkigt och jobbigt.

– Kvalitet i grunden handlar inte om statistik, kontroll eller vackra ord i en rapport. Det handlar om att faktiskt genomföra det man säger att man ska göra även när det kostar.

Om man som organisation vill undvika att hamna i fel riktning handlar det i slutändan om att våga ha en ärlig process. Genom att enas om syfte, värdeskapande, riktning och se till att alla ombord ”skeppet” jobbar som ett lag, sätter man kursen mot en hållbar framtid.

– Man måste tänka sig för innan man hittar på saker. Se till att det ni säger är viktigt också får konsekvenser för era beslut och handlingar. Var beredda att ompröva både kartan och kursen när verkligheten förändras. Om ni ska navigera säkert krävs det att alla i besättningen vet vart ni är på väg och faktiskt bryr sig om varandra på resan.

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste