Inga produkter i varukorgen.
Ny satsning ska utveckla kvaliteten i undervisningen
Kvalitetsarbete Skolverket vill stärka kvaliteten i undervisningen genom att ge lärare bättre verktyg för att granska och utveckla sin praktik. Satsningen ska också kunna bidra till skolornas systematiska kvalitetsarbete.
Skolverket har under arbetet med det nationella professionsprogrammet tittat på hur undervisning av hög kvalitet skulle kunna kopplas till statlig meritering. Myndigheten såg dock flera problem med att bedöma enskilda lärares undervisningsskicklighet. Det handlade bland annat om likvärdighet, rättssäkerhet och en tung administration.
– En bedömning av undervisning av hög kvalitet som villkor för ett statligt beslut om meritering ställer särskilda krav på likvärdighet och rättssäkerhet och riskerar också att medföra en omfattande statlig administration eller en alltför betungande hantering för förskollärare, lärare och huvudmän inom skolväsendet, säger Laila Guvå, undervisningsråd på Skolverket.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Skolverket valde därför att flytta fokus. I stället för att bedöma enskilda lärare vill myndigheten stärka lärarnas förmåga att analysera och utveckla undervisningen.
En del av satsningen är kursen Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning, VAK. Den omfattar 7,5 högskolepoäng och riktar sig till legitimerade lärare och förskollärare som nått meriteringsnivå 1.
Lärare granskar sin egen undervisning
Deltagarna utgår från sin egen undervisning. De arbetar bland annat med observationer, självbedömningar, samtal och reflektioner. Målet är att de ska bli bättre på att dokumentera, analysera och utvärdera undervisningen.
En viktig del handlar också om att arbeta tillsammans med kollegor.
– Kursen ska innehålla moment där den egna praktiken sammanfattas och reflekteras över. Den ska också innehålla moment som praktiskt genomförs i professionella lärandegemenskaper, dvs. tillsammans med kollegor, säger Laila Guvå.
Deltagarna får också träna på att analysera kvaliteten i både sin egen och andras undervisning. Skolverket ser att det på sikt kan öppna för mer kollegial granskning.
– På sikt, när många lärare har gått VAK-kursen, kan kursen eventuellt bidra till att skapa förutsättningar för kollegiala bedömningar av undervisning av hög kvalitet som ett sätt att synliggöra och utveckla undervisningens kvalitet till gagn för barns och elevers lärande och utveckling.
Rektorn får en viktig roll
Skolverket pekar också på rektorns ansvar. Rektorn behöver både planera kompetensutvecklingen och fundera över hur kunskapen ska användas efter kursen.
– Rektorn har en viktig roll i att planera, prioritera och skapa förutsättningar för medarbetare att delta i kompetensutveckling, inte minst sådan som kan ligga till grund för meritering, säger Laila Guvå.
Rektorn kan börja med att kartlägga verksamhetens behov och se vilken kompetens som redan finns. Därefter går det att planera vilken utveckling olika medarbetare behöver och hur nya kunskaper kan komma fler till del.
– Tillsammans med personalen kan rektor även resonera om möjligheterna till strategisk kompetensanvändning, bland annat hur man bäst kan nyttja kompetensen hos de lärare som gått VAK-kursen.
Ett sätt är att låta lärare dela kunskapen genom kollegialt lärande. Kollegiala observationer är ett annat exempel.
Kan bidra i kvalitetsarbetet
Huvudmannen bestämmer vilken roll lärare som gått kursen ska få i organisationen. På vissa håll använder huvudmännen redan deras kunskaper mer samlat.
– Det finns exempel på huvudmän som samlar lärarna som gått VAK för att nyttja deras kompetenser i det systematiska kvalitetsarbetet, säger Laila Guvå.
Professionsprogrammet har varit i gång i ett år. Hittills har deltagare gått tre omgångar av VAK. Enligt Laila Guvå har vissa huvudmän kommit långt med att planera sin kompetensutveckling, medan andra fortfarande har mer arbete kvar.
– Det finns huvudmän som har kommit långt i planeringen för att möjliggöra för personal att ta del av meriterande kompetensutveckling men det ser olika ut runt om i landet.
Skolverket rekommenderar verksamheter som vill komma i gång att börja med en kartläggning. Den bör visa vilka behov som finns både i organisationen och hos medarbetarna.
