Inga produkter i varukorgen.
”Därför behövs Iso 9000” – Fem nyheter att ha koll på
Standarder Nya versionen av Iso 9000 har nyligen publicerats på engelska med 39 nya termer. Samtidigt kommer Iso 9001:2026 att ha en egen begreppslista. Kvalitetsmagasinet hörs med Lennart Gidlöf på Sustema, för att ta del av de viktigaste nyheterna och få svaret på frågan – varför behövs Iso 9000:2026?
Iso 9000, standarden som förklarar 9000-serien finns nu ute på engelska medan den kommande svenska versionen dröjer lite till.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Medan den kommande uppdateringen av Iso 9001 nu kommer innehålla en egen begreppslista finns det däremot fortfarande anledning att ladda ner den nya Iso 9000:2026 enligt Seniorkonsult på Sustema och ordförande på Sis för arbetsgruppen Iso 9001, Lennart Gidlöf.
– Lite svårt för mig att bedöma i och med att jag jobbat med dess frågor så länge. Men jag tycker ändå att Iso 9000 är värd att köpa. Främst för att läsa avsnitt fyra som innehåller en sammanfattning och beskrivning av kvalitetsledning, säger Lennart Gidlöf.
Förra veckan publicerades den nya versionen av Iso 9000. I sitt Linkedinflöde skriver Michael Sjöberg, Strateg Region Örebro och expert på Sis, om uppdateringen och vad den innebär för den nya standarden:
”Från att främst vara en begrepps- och systemreferens till ISO 9001, till att fungera som en övergripande referens för kvalitetsledning som stöd för ledning, strategier och verksamhetsutveckling i både privat och offentlig sektor”
Lennart Gidlöf beskriver avsnitt fyra, som tidigare var organiserad som avsnitt två, som en typ av ”lärobok” för kvalitetsleding. Även om avsnittet i sig inte är nytt menar han att innehållet förklaras på ett nytt och bättre sätt med bättre insikt i kopplingen mellan kvalitetskultur och ledningsprinciperna.
I avsnittet om termerna försvinner fem termer samtidigt som 39 nya tillkommer. Gidlöf lyfter fram de fem nya begreppen som han tagit störst notis av:
– Processägare är ett exempel på ett nytt begrepp för denna uppdatering. Jag tycker att det är bra och att begreppet borde ha införts redan år 2000 när kravet på processer kom i Iso 9001:2000. Så det är ett bregrepp som många använt utan att det funnits definierat.
”Benchmarking” och ”good practice” blir tvår av de nya termerna där båda också är exempel på ord som använts länge men som saknat en fastställd definition i Iso 9000. Två andra engelska begrepp som nu får svenska definitioner på listan är ”lagging indicator” och ”leading indicator”.
– En ”indicator”, alltså en indikator där en lagging indicator alltså är en indikator på hur det gått hittills medan en leading indicator är indikatorer som visar på indikatorer om hur det kommer gå framöver.
Kunskap, ”Knowledge”, får även det en definition.
– Det kan ju låta som ett ord som kanske inte skulle behöva en definition men det kan finnas olika betydelser mellan det svenska och det engelska ordet. Kunskap innehåller också fler innebörder så som fakta men också metodkunskap samtidigt som begrepp som ”knowledgemanagement” också används inom kvalitetsvärlden.
