Så använder Södersjukhuset realtidsdata för att styra kvaliteten

Omkring 350 patienter passerar sjukhusets akutmottagningar varje dygn, varav cirka 90 kommer med ambulans. Ungefär 80 procent av dem som läggs in kommer via akutflödet, enligt Sven Klaesson. Dessutom varierar belastningen kraftigt mellan olika tider på dygnet och veckodagar.

– Med den variation som sker i antalet besök, både under dygnets timmar och olika veckodagar, påverkas kvaliteten i omhändertagandet. Att hantera ett flöde med hög variation är otroligt utmanande.

En del av utmaningen är det som ofta kallas ”crowding”: att många patienter samlas på akutmottagningen samtidigt. Enligt Sven Klaesson kan belastningen på kort tid gå från omkring 50 till 200 procent. Då kan även en välbemannad verksamhet snabbt hamna efter.

Färre områden ska få mer kraft

Akutflödet är ett av flera sjukhusövergripande utvecklingsområden. Under flera år har Södersjukhuset arbetat med en modell där ledningen väljer ut ett begränsat antal projekt och ger dem särskilt fokus, resurser och uppföljning.

Tidigare pågick projekten under ett år. Nu löper de i två år. För 2025–2026 prioriterar sjukhuset akutflöden, dimensionering, kloka kliniska val och kompetens. Ledningsgruppen och sjukhusets chefsmöten följer projekten löpande.

Inför 2027 väljer sjukhuset nästa omgång. Av ett tiotal förslag har fem gått vidare till förstudier.

– Alla projekt är bra, men vi måste också fokusera sjukhusets resurser för att uppnå de resultat vi eftersträvar.

Ledningsgruppen avgör vilka områden sjukhuset ska prioritera.

Kloka kliniska val är ett område som redan fått stort utrymme. Södersjukhuset har arbetat med frågan under de senaste två åren och har enligt Sven Klaesson beslutat att anmäla intresse för att delta som pilot i en föreslagen nationell certifieringsprocess.

Produktionsstyrningen ligger också nära kvalitetsfrågorna i hans uppdrag. Där ingår bland annat dimensionering, schemaläggning och analyser av hur resurserna bäst möter patienternas behov.

Kapaciteten måste följa patientflödet

Vårdtiderna är korta och patienterna rör sig snabbt genom verksamheten. Sven Klaesson ser därför produktions- och kapacitetsstyrningen som en kvalitetsfråga.

– Man kan inte bara titta på kvalitet, man måste också se vilka resurser man har att jobba med. Tillräcklig kapacitet är en viktig del av kvalitetsarbetet.

Med hjälp av tillgängliga data kan sjukhuset enligt honom lättare styra om resurser när belastningen ökar. Han beskriver personalsituationen som relativt god och beläggningsgraden som rimlig, omkring 93 procent i genomsnitt. Samtidigt varierar inflödet kraftigt.

Sjukhuset vill därför reagera redan när belastningen börjar stiga.

– Med erfarenhet och tillgängliga data går det att bättre analysera flöden förebyggande. Ser man tecken på ett ökat flöde behöver man lägga i den högre växeln tidigare för att undvika negativa konsekvenser.

I praktiken kan personal behöva prioritera om arbetsuppgifter, flytta resurser eller snabbare ta hand om patienter som väntar på inläggning.

Sven Klaesson menar samtidigt att kortare genomströmningstid inte alltid betyder bättre kvalitet. En patient som kan färdigbehandlas på akuten kan i vissa fall ha större nytta av att stanna där några timmar extra än att snabbt läggas in och gå igenom ytterligare en vårdprocess.

Realtidsdata visar vad som händer nu

Södersjukhuset använder Qlik Sense för att samla och visualisera data från verksamheten. Utöver den traditionella uppföljningen har sjukhuset utvecklat appar där medarbetarna kan följa delar av verksamheten nära realtid och bryta ner informationen till enskilda vårdenheter.

När Sven Klaesson visar systemet syns bland annat antalet patienter på akuten, hur många som väntar på läkare och hur många som väntar på inskrivning. Ett poängsystem markerar när belastningen stiger.

– Det här är att skapa kvalitet, att kunna se och styra.

Verksamheten har också kopplat olika åtgärder till belastningsnivåerna. Ledningsteamet på akuten kan få en signal när väntetiderna eller patientantalet ökar. Vid högre belastning kan teamet prioritera om arbetsuppgifter och omfördela resurser tillsammans med andra delar av sjukhuset. I vissa lägen kan verksamheten även ta in extra personal.

Därmed fungerar informationen som ett beslutsstöd i det dagliga arbetet, snarare än som en rapport över vad som redan har hänt.

På ett sjukhus med ett så stort akutflöde spelar det stor roll, enligt Sven Klaesson. De som kan påverka situationen direkt behöver också ha tillgång till informationen.

Följer även patienternas upplevelser

Plattformen ger stöd även i andra delar av kvalitetsarbetet. Där kan verksamheterna bland annat följa smittläget, återinläggningar, vårdrelaterade infektioner och olika riskbedömningar.

Vid intervjutillfället visar systemet exempelvis att 93 procent av patienterna har genomgått någon form av riskbedömning och att 92 procent har bedömts för risk för trycksår. Sven Klaesson påpekar samtidigt att siffrorna i sig inte visar kvaliteten på själva bedömningen.

Däremot kan verksamheten upptäcka avvikelser. Om en viss bedömning bara görs för en liten andel patienter kan kvalitetsgruppen undersöka om nivån är rimlig eller om arbetssättet behöver förändras.

En nyare del handlar om patienternas egna upplevelser, så kallad PREM-data. Patienterna får möjlighet att svara på en enkät, och för barn kan en anhörig svara. Plattformen visar sedan både svarsfrekvensen och resultat för bland annat delaktighet, information, respekt och helhetsintryck.

För varje indikator finns uppgifter om definition, mätmetod och datakälla. Enligt Sven Klaesson gör det också möjligt att kvalitetssäkra underlaget bakom mätningen.

Medarbetarna påverkar vad som mäts

En definierad process styr vilka mått som hamnar i plattformen, men initiativen kommer ofta från verksamheterna själva. De kan efterfråga data som de behöver i sitt förbättringsarbete.

– Vi får en önskelista. Enskilda verksamheter säger att de vill följa något i realtid för att öka sin kvalitet. De vill kunna se om data börjar försämras, men också se när det förbättras.

Det medarbetardrivna perspektivet präglar också det bredare förbättringsarbetet. Lokala initiativ kan fungera väl, men på ett stort sjukhus uppstår ofta nästa fråga: hur sprider man arbetssättet vidare?

Sedan årsskiftet organiserar Södersjukhuset verksamheten i fyra större områden, bland annat för att skapa tätare samverkan.

– Det blir aldrig bättre än våra medarbetare. Projekten dör väldigt fort om det är ett top-down-projekt som ingen vill jobba med.

Samtidigt behöver sjukhusledningen enligt Sven Klaesson ange riktningen och prioritera mellan initiativen. För att utvecklingsprojekt ska få genomslag behöver verksamheten tidigt väga in resurser, kapacitet och tillgängliga data.

De stora akutsjukhusen i Stockholm samordnar dessutom utvecklingen i Qlik Sense. Det gör att de kan följa utvecklingen på regional nivå och använda informationen i produktions- och kapacitetsstyrningen.

Kompetensen måste finnas när den behövs

Datastöd minskar inte behovet av rätt kompetens. För Sven Klaesson handlar kvalitet också om vilka medarbetare som finns tillgängliga när patienterna behöver dem.

– För mig är kvalitet ofta liktydigt med kompetens, att ha rätt kompetens på plats. Det är lätt att säga att vi har hög kompetens, men finns den tillgänglig precis när man behöver den?

Södersjukhuset arbetar därför bland annat med kompetensstegar för olika grupper av vårdpersonal. Sven Klaesson kopplar kompetensen till möjligheten att arbeta självständigt och fatta beslut nära patienten.

Rådet: Gör resultaten synliga

När Sven Klaesson ger råd till andra verksamheter återkommer han till synligheten. Resultaten behöver synas där arbetet sker, inte bara högre upp i organisationen.

Han ser mer automatiserad datainsamling och AI-baserad analys som nästa tekniska steg. Medicinteknisk utrustning kan i allt större utsträckning skicka information direkt till andra system. Tekniken öppnar också för att följa patienter utanför sjukhuset.

Sven Klaesson beskriver det som nästa steg i kvalitetsarbetet: från att hantera det som redan har hänt till att försöka förhindra att patienten över huvud taget behöver läggas in.

– Kvalitetsarbete handlar initialt om att hantera komplikationerna, nästa steg är att lära sig av dem. Det sista steget är faktiskt att förebygga så att de aldrig uppstår.