Spelförståelse har alltid haft något av en mystik över sig. Hur kommer det sig att vissa spelare är så bra på att alltid vara på rätt plats, eller att lägga passningar i exakt rätt hundradel, åt exakt rätt håll.
– Det handlar helt enkelt om kognitiva funktioner i pannloben – dirigenten i hjärnan. Förmågor att snabbt lösa uppkomna problem, att vara kreativ i stunden och hela tiden se nya lösningar på problem, snabbt ändra taktik och revidera tidigare beteenden som inte fungerar. Detta gäller också för en bra företagsledare. Det går helt enkelt inte att spela elitfotboll eller leda ett expansivt företag om ens hjärna inte är bra på exekutiva funktioner, förklarar Predrag Petrovic, som vid sidan av sitt arbete som forskare även driver företaget Game Intelligence tillsammans med psykologen Torbjörn Vestberg som han arbetat tillsammans med i fotbollsforskningen.
Predrag Petrovic och Torbjörn Vestberg fick stor internationell uppmärksamhet när de genom att mäta hjärnkapaciteten hos FC Barcelonas världsstjärnor Xavi och Iniesta kunde visa på varför dessa hade en sådan bra spelförståelse.
Forskarna hade då tidigare under lång tid mätt hjärnkapaciteten hos svenska toppspelare. Dessa studier visade att fotbollsspelare i allsvenskan och i superettan var klart mycket bättre i de exekutiva testerna än normalbefolkningen. Dessutom fanns det tydliga skillnader mellan de två testgrupperna, vilket innebär att ju mer framgångsrik fotbollsspelare man är, desto bättre resultat visar de exekutiva testerna.
– Metoden som vi använt är ”brain games” som består av spelliknande övningsuppgifter, berättar Predrag Petrovic
Sållar bort stjärnor
Det har länge varit känt att ren fysisk styrka inte räcker för att bli riktigt bra på att spela fotboll utan det krävs också spelintelligens. Men fortfarande läggs enligt Predrag Petrovic alltför stor vikt vid storlek och styrka inom ungdomsfotbollen, vilket medför risk att man sållar bort potentiella stjärnor som har ett bra spelsinne. Samma sak menar han gäller inom näringslivet.
– När det gäller rekrytering av ledare använder man sig fortfarande i stor utsträckning av frågeformulär som var utformade på 50-talet och därför finns det stor risk att man missar att hitta de nya framgångsrika ledarna. Jag är övertygad att man i framtiden i mycket högre utsträckning kommer att använda sig av kognitiva tester i rekryteringsarbetet.
Konsten att hantera känslor
En annan exekutiv funktion som hjärnforskarna studerat kallas ”emotionell reglering” och handlar om förmågan att hantera känslor så att de inte påverkar ens handlande negativt. Hjärnforskarna kallar det för hjärnans varma exekutiva funktioner. Dessa processer pågår i en annan del av hjärnan.
– Detta ställs på sin spets när det är dags för straffsparkar. Kan man inte styra sina känslor finns stor risk att man misslyckas med att göra mål i en sådan situation, säger Predrag Petrovic.
Predrag Petrovic och Torbjörn Vestberg har nu senast mätt exekutiva funktioner hos 30 elitfotbollsspelare i åldern 12-19 år och jämfört resultaten med hur många mål de gjorde under två år. Starka mätresultat för flera exekutiva funktioner kunde här kopplas till framgångar på spelplanen. Tydligast koppling såg forskarna för enklare former av exekutiva funktioner såsom arbetsminne, som utvecklas relativt tidigt i livet.
– Det var väntat eftersom den kognitiva förmågan är mindre utvecklad hos barn och ungdomar än hos vuxna, vilket troligen även avspeglas i ungas spelteknik med färre passningar som leder till mål, avslutar Predrag Petrovic.
(Bildtext)
– Jag är övertygad att man i framtiden i mycket högre utsträckning kommer att använda sig av kognitiva tester i rekryteringsarbetet.
Foto: Ulf Sirborn