Störtdyker på jämlikhetsindex – så riskerar svenska verksamheter att drabbas

Anledningen till jämlikhetstappet är enligt Oxfam förändringar i skattepolitiken. De ändringar som har fått klassklyftorna att öka mest är den sänkta marginalskatten och den sedan tidigare avskaffade arvsskatten och förmögenhetsskatten.

Hannah Bradby är professor i sociologi på Uppsala universitet. Hon tror att de växande klyftorna kan komma att påverka arbetsmarknaden negativt.

– Sverige går bakåt i utvecklingen. Vi ser en trend där praktikplatser som en start på karriären blir allt vanligare, samtidigt som det är långt ifrån alla som har råd att arbeta utan inkomst under ett halvår till ett år. Detta innebär att tillträdet till arbetsmarknaden kommer att bli ännu mer diskriminerande än tidigare, säger hon.

Men det är inte bara enskilda personer eller grupper som drabbas av klyftorna förklarar Hannah Bradby.

– Det här skapar sämre förutsättningar för att bredda Sveriges olika kompetensområden. Många unga och invandrare saknar ett professionellt nätverk. De växande klyftorna kommer att göra det ännu svårare att lyckas – även om man är högkvalificerad och har en spetskompetens.

Hannah Bradby tror att Sverige har en ouppdaterad självbild.

– När jag kom till Sverige för 15 år sedan var det här landet bland de snabbaste med att privatisera välfärdstjänster. Vi ser effekterna av det nu. Tyvärr kommer det nog ta minst en generation att bygga upp ett jämlikt samhälle, säger hon.

Det faktum att vi lever på gamla meriter underlättar inte i att säkra framtidens kompetens förklarar hon.

– Många i Sverige tror att vi har en stark välfärd, men det var ganska längesen. Det är nog inte heller många länder runtom i Europa som är fullt medvetna om Sveriges negativa utveckling, säger hon.

Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam, bekräftar Bradbys bild av läget.

– Den nuvarande skattepolitiken gynnar de allra rikaste, medan de som lever i fattigdom⁠ behöver bära den största bördan, säger hon i ett pressmeddelande.

Indexet rankar 164 länder i världen efter politiska beslut och dess effekter på ekonomisk jämlikhet. Det sammanställs vartannat år och i år hamnar Sverige på plats 24, vilket är lägst rankat i Norden.

Indexet – topp 10

1. Norge

2. Kanada

3. Australien

4. Tyskland

5. Finland

6. Danmark

7. Österrike

8. Japan

9. Slovenien

10. Frankrike