Inga produkter i varukorgen.
Tysta uppsägningar sabbar kulturen – här är tecknen på att du är i riskzonen
Arbetsmiljö Många känner till begreppet ”quiet quitting”, men dess motsats ”quiet firing” är inte lika uppmärksammat. Kvalitetsmagasinet har pratat med en HR-expert om riskerna med fenomenet.
Foto: Stockadobe
Quiet quitting; att göra minsta möjliga ansträngning på arbetsplatsen – har blivit ett trenduttryck i arbetsmiljö-sammanhang. Nu följs det upp av fenomenet ”quiet firing”, det vill säga att smygavskeda.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det handlar förenklat om att chefer inte vågar säga upp anställda de inte tycker är önskvärda, utan istället skapar en arbetsmiljö som de inte trivs eller utvecklas i. Det kan exempelvis röra sig om att krympa deras ansvarsområden och att ge dem ostimulerande arbetsuppgifter.
Analys- och rådgivningsföretaget Gallup går så långt som att kalla fenomenet en slags gaslighting, där medarbetaren till slut själv anser att den är olämplig för jobbet.
Gallup lyfter också fram en omedveten form av quiet quitting, som är en effekt av ett utökat hybridarbete efter pandemin.
Frånvaron av feedback och coachning är nämligen en viktig del av quiet firing-definitionen, och i en digitaliserad arbetsvärld är det grundpelare som lätt faller bort om inte verksamheten aktivt skapar strategier för dessa.
Cecilia Fredriksson, HR-expert på Simployer, tror dock att klassisk konflikträdsla är den största förklaringen till beteendet.
– Kanske vill man undvika svåra samtal, är osäker på om man har ett sakligt skäl till den önskade uppsägningen och vill undvika de kostnader som ofta följer med en osaklig uppsägning eller en överenskommelse om avslut. Genom att inte konfrontera medarbetaren direkt hoppas man på att personen självmant ska lämna, vilket kan verka som ett sätt att spara pengar på kort sikt, säger hon och tillägger:
– Men detta förhållningssätt riskerar att underminera både förtroendet och arbetsmiljön, vilket i längden kan få större negativa konsekvenser för företaget.
Cecilia Fredriksson menar att quiet firing kan skapa en kultur av misstro och osäkerhet, där medarbetare känner att deras framtid på företaget är oklar.
– När medarbetarna inte vet vem som är ”nästa på tur” att bli ”uppsagd” på detta sätt, kan det leda till att folk börjar känna sig osäkra på sina roller och framtid inom företaget. Detta kan sänka engagemanget och produktiviteten, samtidigt som det skapar en dålig arbetsmiljö där sjukskrivningar ökar.
– Dessutom kan misstro mellan ledning och personal öka risken för att företaget förlorar högpresterande medarbetare. I värsta fall leder det till en ökad personalomsättning och högre rekryteringskostnader.
