Inga produkter i varukorgen.
Margareta Berg: 15 års outtröttligt arbete för kirurgisk kvalitet blir synligt för allmänheten
De nominerade Margareta Berg, tidigare överläkare i ortopedisk kirurgi och associerad professor vid Strömstad Akademi, har under många år arbetat internationellt för att stärka kvaliteten i kirurgers praktiska utbildning. Nu är hon en av 65 personer som har nominerats till utmärkelsen Årets Kvalitetsprofil 2026.
Totalt har 65 personer nominerats till utmärkelsen Årets Kvalitetsprofil 2026. Priset uppmärksammar personer som på olika sätt bidrar till att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i svenskt näringsliv och offentlig sektor. Här berättar de nominerade själva om vad nomineringen betyder för dem, hur de ser på kvalitet i sitt arbete och vad som driver deras engagemang.
Vad betyder nomineringen till Årets kvalitetsprofil för dig?
– Den betyder allt: att 15 års outtröttligt arbete för kirurgisk kvalitet blir synligt för allmänheten och politiker. Mitt arbete handlar om att höja kvaliteten på kirurgers praktiska utbildning i själva hantverket att operera. Hur förvandlar man en läkarstudent till en kirurg? Hur tränas man upp? säger Margareta Berg och fortsätter:
– Arbetet med att få Socialstyrelsen, SKR, sjukvårdsministrar, IVO och internationella organ runt om i världen att ens lyssna på frågan har varit – och är fortfarande – en ständig uppförsbacke. Kärnfrågan är att kirurgers hantverksutbildning borde ske med hjälp av vetenskapligt validerade träningsmetoder. Sådana metoder har knappt ens forskats fram. I juni 2025 publicerade jag tillsammans med två kollegor en stor vetenskaplig översiktsartikel om alla träningsmetoder som rapporterats inom området. I februari 2026 skrev vi också om frågan på SvD Debatt. I dag utfärdar Socialstyrelsen specialistbevis för kirurger utan några krav på praktiska prov – det är i praktiken en administrativ process.
Vad betyder kvalitet i ditt arbete – i praktiken?
– Kvalitet för mig handlar om att ta ansvar och driva utveckling även när strukturer saknas. År 2010 tog jag ett banklån och grundade nätverket Surgicon. Jag samlade en internationell styrelse med framstående kirurger från bland annat USA, Irland, Tyskland, Indien och Sverige till ett möte i Dublin där vi beslutade att starta en ny medicinsk kongress om kirurgisk träning. Den första kongressen arrangerades 2011 på Svenska Mässan i Göteborg. Jag organiserade den själv utan kongressbyrå och hundratals högt renommerade kirurger från 30 länder och sex kontinenter deltog. Mötet fick högsta möjliga kvalitetsbetyg både för innehåll och organisation. Kongressen upprepades 2013 och blev lika framgångsrik. Senare, 2021, genomfördes den återigen – då via livestream under pandemin – med schema anpassat efter tidszoner världen över. Under hela arbetet har jag haft en internationell styrelse bakom mig, bland annat flera tidigare presidenter för American College of Surgeons.
Vad driver dig personligen i ditt kvalitetsarbete?
– Jag drivs av tanken på varje enskild patient på operationsbordet. Patienten är sövd och helt utlämnad till kirurgen som opererar. Människokroppen ser likadan ut över hela världen, oavsett land, kultur eller socioekonomiska förhållanden. Därför borde också kirurgens kompetens vara likvärdig globalt. Jag anser att vi borde ha ett slags internationellt ”körkort för kirurger” som säkerställer att alla som opererar har bevisad praktisk kompetens. Frågan ligger nära FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. I Sverige driver jag just nu också frågan om ett nationellt register över kirurgiska komplikationer, något som skulle bidra till både ökad patientsäkerhet och bättre utbildning av nya kirurger.
