Maria Andersson Baeza, legitimerad psykolog och organisationskonsult, har skrivit specialistuppsatsen ”Utveckling av god organisatorisk och social arbetsmiljö inom Svenska kyrkan – En kvalitativ studie av framgångsfaktorer i två fallstudier”. Hon berättar om arbetet i ett webbinarium arrangerat av Robust Samarbetskultur där Thomas Jordan, ekonomie doktor, presenterar henne.
Tre faktorer som avgör om förändringen lyckas eller faller
Förändringsledning Att vända en osund arbetsmiljö kräver mer än punktinsatser. I ett webbinar erangerat av Robust Samarbetskultur berättar organisationspsykologen Maria Andersson Baeza om tre centrala nycklar där helhetssyn, systemtänkande på alla nivåer och fokus på kärnuppdraget samverkar över tid.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Inom Svenska kyrkan gör man så mycket gott, men samtidigt kan det finnas mycket konflikter. Så vi valde att göra två fallstudier från två organisationer som vänt utvecklingen från en dålig till en välfungerande arbetsmiljö, säger Maria Andersson Baeza i webbinariet.
I det ena fallet, Örgryte pastorat, slogs fyra församlingar ihop, vilket skapade oro kring identitet och självständighet. Den andra organisationen, Oskarshamns församling, präglades 2017 av att flera kyrkoherdar tvingats lämna sina tjänster, det fanns brist på struktur och en kultur som dominerades av missnöje.
– Båda dessa hade lågt fungerande organisatorisk och social arbetsmiljö, men det ser helt annorlunda ut idag. Jag undersökte hur de faktiskt lyckades genomföra dessa förändringar.
Förutsättningar för förändring
Tid, resurser, systematiskt arbete och ett uttalat mandat är viktiga förutsättningar för att driva förändring, berättar Maria Andersson Baeza. I Oskarshamn kom ett tydligt mandat från biskopen efter en visitation, vilket gav arbetet legitimitet. Inom just kyrkan krävs också en kombination av teologisk och organisatorisk kompetens, enligt Andersson Baeza, då det utan den teologiska förståelsen är det svårt att förstå verksamhetens grundläggande logik.
– Oavsett vilket förändringsarbete man försöker göra är det viktigt att inte drabbas av aktivitetspanik, utan hellre ta ”elefanten i lagom stora bitar”. Många beskrev att det kunde vara steg framåt, men att det sedan kunde komma bakslag, som att en nyckelperson slutade så att man fick börja om med vissa delar.
När Maria Andersson Baeza i arbetet med specialistuppsatsen frågade en kyrkoherde vad hon ville förmedla till kollegor så sa hon: ”Du måste förmedla att det tar tid. Det tog över ett och ett halvt år innan vi var över puckeln”.
Tre övergripande framgångsfaktorer
Maria Andersson Baeza lyfter fram tre centrala faktorer för att lyckas:
Arbeta på alla hierarkiska nivåer: Det räcker inte att bara utbilda chefer. Man måste arbeta parallellt med kyrkoråd, ledningsgrupp och medarbetare. En organisation är ett komplext system på individ-, relations- och systemnivå. Vid problem är det lätt att vilja skylla på individer, men systemet är alltid starkare än individen, så glöm inte att se över de organisatoriska förutsättningarna.
Rikta fokus mot grundläggande uppgift och vision: Det finns en tendens att få ett internt fokus vid konflikter. Därför är det viktigt att återknyta till kärnuppdraget. I Oskarshamn enades man till exempel kring visionen ”Gud, glädje och gemenskap”.
En väv av samspelande faktorer: Förändring sker inte genom en enstaka åtgärd utan genom att många faktorer, som ledarskap, struktur och kultur som samverkar över tid.
I webbinariet visas en modell med fyra kvadrater: ”ledarskap”, ”medarbetarskap”, ”kultur” och ”organisation”.
– Angående rutan ”organisation” så tydliggjorde man i fallen organisationen med tydligare processer, fungerande och integrerade stödfunktioner som är aktiva ute i verksamheten, samt tydliga rollbeskrivningar. I Oskarshamn anställde man även en pastoralchef för att avlasta kyrkoherden när medarbetaransvaret blev för tungt.
Maria Andersson Baeza tar också upp begreppet ”snällhetskultur” där personer inte uttalar sina behov eller ger ärlig återkoppling, vilket till slut leder till blockeringar, skav och konflikter. Speciellt i Oskarshamn jobbade man hårt med att skapa en kultur av direkt återkoppling och att prata med den det berör.
Ledarskapets utmaningar
Thomas Jordan tillägger att det viktigaste med ledarskap är att skapa rätt förutsättningar för det. I kyrkan är detta komplext eftersom kyrkoherden rör sig mellan två logiker: församlingsspåret, där öppenhet råder, och arbetsplatsspåret, där det finns formella krav och förväntningar på leverans.
– I båda fallen bygger ledarna viktiga funktioner runt omkring sig med HR-stöd och ledningsgrupper. En viktig faktor var också ”vinkelminimering” – att kyrkoherden och kyrkorådets ordförande drar åt samma håll och minimerar glappet mellan styra och leda.
Maria Andersson Baeza ger också en eloge till det ledarskap hon mött i slutskedet av webbinariet:
– Ibland tycker jag att man slår lite hårt mot ledarskapet inom Svenska kyrkan, men i mitt arbete möter jag också ofta ett mycket bra och reflekterande ledarskap präglat av en djupgående humanism


