Sommarläsning för kvalitetschefen: Fem böcker om ledarskap i förändring

Därför har vi på redaktionen samlat ihop varsin lista på ett urval av de böcker som vi stött på som reportrar på Kvalitetsmagasinet och här följer mitt urval.

Och samtidigt som innehållet varierar stort – från utköp i offentlig sektor och slöseri i våra kommuner till utvecklingen av drönarsvärmar och en eventuellt bortglömd mänsklighet – samlas alla under en gemensam nämnare: ledarskap i en tid av förändring.

Hur ska man leda i en värld av ständig förändring och ökat tempo? Vad händer om vi väljer att beskylla varandra istället för att identifiera faktiska fel? Och vad händer med Sverige om vi fortsätter att förvalta och glömmer utveckling?

Detta och mer är frågor som dessa författare försöker besvara.

Trevlig läsnig!

”Allt flyter: åtta principer för att coacha i förändring”.

Författare: Jonas Mosskin, psykolog.

Mosskin ger i sin bok tips på hur du som ledare ska kunna fånga en stressig vardag och leda i en tid som kräver ständig utveckling.

Boken tar avstamp i den accelererande utvecklingen, som Mosskin skriver i inledningen i referens till tankar av bland annat utvecklingspsykologen Robert Kegan och sociologen Hartmut Rosa: ”förändringstakten (har) ökat så mycket att vi inte längre kan stå ut med förändringarna.”

Svaret på frågan: ”hur ska vi göra då?” Blir enligt Mosskin att använda sig av en coachande ledarskapsstil som gör det lättare att ta till vara på kompetens och att ta till ”reflektionen” som hemlig superkraft.

När jag intervjuade Jonas Mosskin beskriver han att många chefer han själv mött känt sig fast i ”ekorrhjulet”, i boken försöker han sig på att bveskriva hur man tar sig ut.

– Chefskap handlar alltmer om förändring till skillnad från förut då det fanns fler inslag av förvaltning. Många har en stressad vardag där reflektion och att ”känna efter” läggs åt sidan till fördel för snabba puckar, säger Jonas Mosskin.

”Moraliskt ansvar – att vara medmänniska”

Författare: Louise Bringselius, forskare i ledarskap.

Huvudbudskapet i Bringselius bok blir att alla i näringskedjan: kund, medarbetare och organisation – skulle gynnas av ett större moraliskt mod.

Louise Bringselius menar att den digitala utvecklingen lett till att vi idag tappar mycket av den vardagliga interaktion som sedan leder till passivitet.

Som ett talande exempel på den utvecklingen pekar hon på en incident från tidigare under våren där sex plan stått stillastående i München till följd av en köldknäpp. I stället för att hjälpa av passagerna fick de i stället övernatta i de kalla planen.

– Personalen hade kunnat visa mer handlingskraft för att lösa problemet. Men i stället för att kalla in busschaufförer låste man dörrarna och lät ingen komma ut vilket skapade en väldigt olustig situation. Då har man misslyckats med vårt moraliska ansvar att visa omsorg om en utsatt medmänniska, berättar Louise Bringselius.

Hur ska man då leda för att hitta tillbaka till medmänsklighet och ansvar? Bringselius försöker besvara frågan i boken med avstamp i moralfilosofi, rättsfilosofi, sociologi såväl som organisationsteori och landar i ett antal systematiska förändringar.

”Utköp – priset för att skylla på någon annan”

Författare: Sofia Olsen, beteendevetare samt kvalitetssamordnare och Katarina Ikonen, organisationskonsult.

Sofia Olsen och Katarina Ikonen djupdyker i sin bok i ämnet om utköp. I boken beskriver de en utbredd användning av utköp i offentlig sektor som maskerar strukturella problem och skapar en farlig tystnadskultur.

Författarna menar att organisationer ofta väljer att köpa ut engagerade medarbetare som påpekar brister, i stället för att faktiskt lösa de grundläggande problemen i verksamheten. Som ett talande exempel på den utvecklingen lyfter de fram fallet med rektorn ”Berit”. När nödvändiga politiska besparingar togs emot dåligt av verksamheten fick Berit bära hundhuvudet och köptes ut av kommunen.

– Vill man jobba med kvaliteten så kan man inte sparka de som påtalar risker. Man missar de strukturella orsakerna och tänker att individer är problemet. Det sänder en signal till resten av medarbetarna som leder till självcensur, berättar medförfattaren Sofia Olsen.

Hur ska då offentliga verksamheter göra för att bryta mönstret och sluta slänga miljonbelopp på att tysta kritiker? I boken landar författarna i att vi måste ta bladet från munnen, våga prata öppet om fenomenet och genomföra verkliga strukturella reformer i stället för att blunda för brister.

”Slöserier i välfärden”

Författare: Maida Bajrami-Engqvist, samhällsbyggnadschef i Trelleborgs kommun.

Maida Bajrami-Engqvists tar ställning i sin bok och beskriver hur svensk offentlig sektor inte behöver mer pengar, utan mer handlingskraft och fokus på att skapa faktiskt värde för medborgarna.

Författaren menar att välfärden i dag slösar bort potential genom att hålla fast vid gamla arbetssätt och strukturell diskriminering.

Bland annat pekar hon på hur vi i dag mäter fel saker inom välfärden. I stället för att stirra oss blinda på siffror och kostnader borde fokus ligga på resultatet för människan.

– Vi mäter antalet placerade barn och vad det kostar, men vad säger det om kvaliteten? Om vi lägger miljoner på placeringar på institutioner vill vi väl veta ifall det är bra för barnen? Så i stället för att mäta kvantitativa siffror borde vi mäta vilket värde våra insatser skapar, berättar hon.

Bajrami-Engqvist menar att offentliga ledare, bland annat genom konkreta verktyg och frågor för självreflektion, kan ändra på utvecklingen. Hon beskriver också att den offentliga sektorn bör anta ett ”utifrån och in-perspektiv”, våga kapa i administration samt bli bättre på att samarbeta med andra sektorer.

”GNADD: svensk utveckling av autonoma drönare – på rekordtid”

Författare: Nils Bildt, överste i försvaret.

I boken beskriver Nils Bildt hur Försvarsmakten lyckades utveckla ny drönarsvärmsteknik på ett år i stället för normala fem.

Detta genom att låta samtliga inblandade myndigheter och instanser arbeta parallellt i stället för efter varandra. Då kapades ledtiderna dramatiskt.

Nils Bildt betonar dock att metoden kräver extremt fokus, prestigelöst ledarskap och mandat att fatta egna beslut längs vägen. Det fanns helt enkelt inte utrymme för byråkratiska bromsklossar eller ständiga revideringar:

– Vi tillät inga förändringar under projektets gång för då hade vi aldrig hunnit i tid. Så alla invändningar som kom besvarades i princip med ’bra idé, vi tar det i version två!

Även om metoden visade sig vara en succé varnar Bildt för att använda parallella processer blint. Det är ett verktyg för projekt med extrem tidsbrist och där det finns utrymme för en viss feltolerans, som med drönare.