Läs mer här:
2. Experten varnar för överskattad AI-kompetens
Övertro på den egna AI-kompetensen riskerar att skapa kvalitetsbrister och öka organisationers sårbarhet. Niklas Liedholm, Head of AI på Solita Sverige, varnar för så kallad AI-washing, där medarbetare och organisationer överdriver sin förmåga.
– Om en organisation tror att den är längre fram än den faktiskt är byggs beslut och arbetssätt på en förmåga som inte finns på riktigt.
Läs mer här:
3. Svarstiden kan bli en avgörande kvalitetsparameter
AI Sweden har identifierat omkring 200 AI-projekt inom svensk hälso- och sjukvård. Men när tekniken ska användas i praktiken kan systemens svarstider få direkt betydelse för vårdkvaliteten, enligt Kevin Cochrane, marknadschef på Vultr.
– Matchar inte beräkningskraften AI-modellens krav dröjer svaret och i en klinisk situation kan det försena viktiga beslutsunderlag och påverka vårdkvaliteten.
Läs mer här:
4. Offentlig sektor behöver bli bättre på att följa upp nyttan
Offentliga organisationer har fortfarande stora brister i hur de följer upp effekterna av digitalisering. I rapporten Digital mognad i offentlig sektor 2025 får området nyttokontroll endast 32 procent.
Johan Magnusson, professor i informationssystem vid Göteborgs universitet, efterlyser tydligare effektmål och uppföljning.
– Jobbar ni med digitalisering? Ja, det är klart vi gör. Ger det någon effekt? Ingen aning.
Läs mer här:
5. AI kan minska kostnaderna – men försämra värdet
AI kan effektivisera verksamheter och minska kostnaderna. Men det innebär inte automatiskt att kvaliteten förbättras. Mattias Wiggberg, forskare vid KTH, varnar för att organisationer riskerar att effektivisera bort viktiga värden, exempelvis mänsklig kontakt inom äldreomsorgen.
– Och frågan är ju då inte bara vad som kan automatiseras till exempel, utan vad är det som bör automatiseras. Vad bör förstärkas och vad bör förbli mänskligt.
Läs mer här: