Antingen kursgård eller vardag? Fel fråga

– Det är mycket mer ansträngande för hjärnan att nyansera och att hålla två tankar i huvudet samtidigt. I stället är det lättare att kategorisera i ”sådant som är bra och sådant som är dåligt”. Men ledarutveckling fungerar inte så. Vissa metoder passar vissa situationer och personer, medan andra inte gör det, säger Caroline Lornudd.

Ledarutveckling som fungerar kan vara både komplex och individuell. Därför är det lättre att ta till sig polariserande språk utan nyanser som leder till en retorik där en enda metod framställs som bäst för alla. Det leder till språkbruk så som ”den enda rätta metoden” eller ”metoden som fixar allt”, enligt Caroline Lornudd.

Som exempel nämner hon hur ledare kan uppmuntras till att åka på utbildning till kursgårdar, samtidigt som debatt-pendeln svängt till att förespråka utveckling som interageras direkt i verksamheten. Retoriken framhäver det ena som bra och det andra som sämre, säger hon, medan en mer rättvis analys skulle kunna vara att det beror på kundens behov.

Hur kan man som kund känna igen den polariserande retoriken?
– Ifall en utbildare inte visar intresse för kundens behov utan bara förespråkar en viss metod och ifall de pratar om ledarskap som lösningen på alla problem. 

På lång sikt tror Caroline Lornudd att den polariserade retoriken möjligen kan leda till sämre metoder.

– Om vi hellre går in för att försvara våra egna metoder utan att se andras fördelar riskerar vi att missa innovation och utvecklingspotential som går att hitta genom att kombinera fler metoder.

Samtidigt spelar fler aspekter in för att ledarutveckling ska fungera, till exempel att insatserna behöver ske i samspel med resten av organisationen.

– För att lyckas med en insats inom ledarutveckling bör man först göra en tydlig och konkret behovsanalys. En sådan tar hänsyn till vilken kapacitet ledarna behöver utveckla för att framgångsrikt leda organisationen utifrån dess strategi.