Nyhetstörstande kunder

Modernare, snabbare och bättre. Nyare och hetare. Det senaste. Utvecklingen av produkter och tjänster sker som om ingen morgondag var i sikte. Men morgondagen börjar synas redan idag. Den biologiska mångfalden kollapsar och avfallsberg likt Himalaya tornar upp. Jordens naturresurser orkar inte med vår vision om den ständigt uppåtgående tillväxtkurvan. Vi lever över våra tillgångar, både de ekonomiska och miljömässiga. Vi lever på kvantitet.

Kvalitet handlar i grund och botten om att uppfylla och helst överträffa kundens behov. Men törstar dagens kunder verkligen bara efter nytt? Och var i denna tillväxtutopi och detta konsumtionsvältrande hamnar kvaliteten? Vad hände med det som är beständigt, hållbart, robust och unikt?

Att dagens medvetna kunder verkligen vill eller behöver byta telefon stup i kvarten går stick i stäv med alla undersökningar som visar att efterfrågan på hållbara produkter och tjänster växer. Det går stick i stäv med de undersökningar som visar att dagens och morgondagens arbetskraft vill arbeta hos organisationer som tar sitt ansvar, både när det gäller miljö och sociala aspekter. Det går stick i stäv med de alarmerande rapporter om planetens tillstånd. Och det går helt stick i stäv med att leverera kvalitet.

En som kritiserar dagens syn på tillväxt och efterfrågar en ny ekonomisk modell är den före detta europaparlamentarikern Anders Wijkman, som skrivit boken Den stora förnekelsen tillsammans med Sveriges egen klimatexpert Johan Rockström.

Enligt honom är ett av problemen att vi använt BNP som mått på samhällsutvecklingen. Men BNP är endast ett mått på hur mycket pengar som snurrar runt i systemet, inte ett mått på kvalitet.

– Det är ett systemfel att vi endast ser ökad volym som något bra. BNP ökar till exempel ju mer fisk vi plockar upp hur haven, men det tar ingen hänsyn till att vi bryter ned fiskebestånden. Det är ungefär som att kissa i strumpan, det blir varmt och skönt för stunden men obehagligt efter en kort tid, säger Anders Wijkman.

Han framhåller vikten av en cirkulär ekonomi där ekonomi och natur lever i symbios. Där det finns tydliga gränsvärden för resursanvändning och tydliga gränser och krav på återanvändning av material och produkter. Då skulle målet med produktionen vara att varorna ska användas så länge som möjligt. Kvalitet och livslängd skulle öka och restprodukterna sedan gå tillbaka in i systemet för att användas igen.

Kvalitet handlar ju också om att tillgodose och överträffa de där behoven som kunden inte ens vet om att de har – ännu. Men vem är det egentligen som driver jakten på det senaste. Är det kunden? Det tror inte Tim Jackson, professor i hållbar utveckling på universitetet i Surrey, Storbritannien. Enligt honom är människor egentligen inte så individualistiska och konsumtionstörstande. Tillväxt bygger på människors hunger efter kunskap, den senaste tekniken och de häftigaste upplevelserna. Men coolaste bilen, nästa generations ipad, vårens Chanel-väska och den där grymma moccamastern är inte behov. Det är drömmar om ett bättre liv. Om det senaste. Drömmar som företag och organisationer baserar sina affärsstrategier på.

Att basera affärer på drömmar fungerar inte när vi lever över tillgångar och begränsningar. Att basera affärer på kvantitet och snabbmatskonsumtion är inte långsiktigt försvarbart. För att lyckas leverera kvalitet, få bättre styrning och stå konkurrenskraftig i framtiden är dagens budord helhetssyn. Men allt för ofta stannar helhetsblicken inom organisationens egna väggar. För att få det riktiga helhetsperspektivet gäller det att lyfta blicken, se utanför kontoret, fabriken, sjukhussalen. Hur påverkar vår lilla del den stora världen?

För att ta kvalitetsinnebörden åter och ge det hela lite grönare lyster gäller det alltså att bygga på hållbarhetsbehovet. Det som alla kunder bär på, vare sig de är medvetna om det eller inte. För ingen kund har väl behov av att köra planeten mot kollaps i den ballaste stadsjeepen?

Affärsmodeller där produkter hyrs ut, istället för att säljas, är en viktig del i cirkulär ekonomi. Och det finns företag som börjat anamma detta affärskoncept. Det handlar också om att nyttja det stora framtidens ord innovation till något mer än att bara producera och erbjuda nytt och ge ytterligare snurr åt systemet. Att skapa morgondagens produkter av gårdagens och sluta spela på människors hunger och istället mätta världens hunger. Att inse att vi vill ha kvalitet. Det är det senaste.