Förskolans systematiska kvalitetsarbete – en trestegsraket

Tillsammans är de nu bokaktuella med ”Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan – en praktisk guide i att organisera, leda och genomföra arbetet”.
– Jag och Gunilla har arbetat länge ihop med systematiskt kvalitetsarbete i framförallt grundskolan. Vi har båda sett både utmaningar och möjligheter på pedagognivå, ledningsnivå och huvudmannivå. De är ganska generella oavsett var man arbetar, säger Malin Ullman och tillägger:
– Vi tycker oss ha funnit lösningar på problem som vi tror att otroligt många i hela landet har nytta av. De flesta i förskolevärlden arbetar inte på alla tre nivåer samtidigt, där vi har dragit stora samband.

Förskolan som verksamhet förknippas ofta med både ett högt arbetstempo och frekventa omorganisationer. Samtidigt krävs ett gediget medarbetarengagemang för att säkra kvalitetsarbetet. 
Hur lyckas man med det under den typen av omständigheter?
– Här krävs naturligtvis ett starkt ledarskap som bestämmer sig för att förskolans fokus alltid ska vara barns utveckling och lärande. Annars går man lätt upp i allt annat som behöver göras, säger Malin Ullman.

Om utbildningen ska utmana och stödja varje förskolebarn måste såväl ledningen som pedadoggruppen ha detta fokus som grundpelare förklarar Ullman och Briselius.
– Genom en tydlig struktur och systematik bygger man också en kultur kring det här fokuset. ”På vår arbetsplats prioriterar vi barnens lärande oavsett vilka pedagoger som är på plats eller inte” exempelvis, säger Gunilla Briselius. 

De två kollegerna understryker att motivationen inom arbetslagen sällan saknas. De allra flesta som söker sig till förskoleyrket gör det för att de vill göra en positiv skillnad i barns liv. Om kvalitetsarbetet stryker på foten handlar det alltså sällan om lathet utan snarare om att strukturen saknas. De hoppas att boken, som kan användas som ett verktyg i det dagliga arbetet, ska bidra till förbättrade strukturer.

Boken kom ut i juli i år, men författarna har redan fått respons från förskolepersonal som är positivt överraskade över hur verklighetsförankrad den är.
– Tyvärr upplever väldigt många inom förskolan att det kvalitetsarbete som de förväntas göra inte är kopplat till barnens lärande och utveckling. Det här bekräftas också av forskningen; systematiskt kvalitetsarbete i skolan och förskolan handlar väldigt sällan om det vardagliga arbetet – det som har störst betydelse, säger Gunilla Briselius.

I sin bok lyfter Ullman och Briselius kopplingen mellan huvudman, ledning och förskolepersonal – när det kommer till att säkra ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete. 
Huvudman och ledningen signalerar hur prioriterat arbetet behöver vara, beroende på vilken typ av krav som ställs och hur mycket resurser som förskolan får för att uppfylla kraven. Utöver detta måste den analys och uppföljning som förskolan tar fram användas av nästa nivå i styrkedjan, annars baseras inte deras arbete på barnens behov.

– Ledningens prioriteringar måste återspegla de behov som finns i barngruppen. Den här styrkedjan behöver alltså hela tiden röra sig fram och tillbaka. Det systematiska kvalitetsarbetet leder inte till någon större effekt om inte de olika nivåerna kopplas ihop, och då har barnen ingen nytta av det, avslutar Malin Ullman.