Hälsoprojekt delar upp anställda i ”bra” och ”dåliga”

Hälsosatsningar blir allt vanligare på våra arbetsplatser. Nu visar Erika Björklund vid Umeå universitet att hälsofrämjande projekt också leder till att anställda grupperas som mer eller mindre önskvärda.

Hälsofrämjande på arbetsplatsen styr hur medarbetare beter sig, inte bara under arbetstid, utan även på fritiden. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut, och de hälsofrämjande projekten kommer därför att styra hur anställda förstår sig själva som individer – som hälsosamma eller inte.

Dessa processer sorterar därmed mellan önskvärda och mindre önskvärda anställda, där de som kan leva upp till föreställningarna om ett hälsosamt leverne utgör de önskvärda.

Enligt Erika Björklund formas också ofta föreställningar om den ”goda” och hälsosamma arbetstagaren runt en manlig norm, som sätter gränserna för vad som anses vara hälsosamt. Kvinnor kommer därmed att betraktas som problematiska och som i större behov av stödinsatser.