Stenbeckspriset är Sveriges enda utmärkelse för insatser inom insamling av gåvor, företagssamarbeten och givande, delas ut av Giva Sverige, inom fem kategorier. I år utsågs Maskrosbarn till Årets Organisation. Maskrosbarn har funnits i 20 år och arbetar med att förbättra levnadsvillkoren för de 700 000 barn i Sverige med föräldrar som har ett missbruk, en psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld.
De senaste sex åren har organisationen ökat sin insamling från 680 000 kronor 2018 till 6 761 600 kronor 2024. Det är en ökning med hela 895 procent. Antalet månadsgivare har de senaste tre åren ökat med 700 procent. Så vad är förklaringen till den här raketutvecklingen? Enligt Marlene Lundli, chef för kommunikation och insamling på Maskrosbarn, handlar utvecklingen om ett outtröttligt driv från medarbetarna.
– Vi såg att vi rent spontant fick in en del gåvor från allmänheten, så för sex år sedan såg vi en möjlighet att starta en riktig insamlingsfunktion – och fattade då ett formellt beslut om det. I början hade vi ingenting på plats, och vi insåg att vi behövde lägga ner ganska mycket tid på att bygga insamlingsorganisationen, säger hon.
Det rörde sig om allt ifrån att skapa en Customer Relationship Management, det vill säga en funktion för kundrelationshantering, till att bygga en webbplats som stöttade insamlingen.
– Vi började i det lilla, testade olika tekniska lösningar. Vi utvärderade också vilken typ av kommunikation som stöttade insamlingen, och fortsatte med det som fungerade bra.
Här är ”Årets Organisation” – har ökat sin insamling med 895 procent
Verksamhetsutveckling
Barnrättsorganisationen Maskrosbarn har utsetts till Årets Organisation vid Stenbeckspriset, efter att ha byggt upp en insamlingsverksamhet som konkret förbättrar livet för tusentals utsatta barn. Här berättar insamlingschefen om raketutvecklingen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Att ämnet berör visste redan organisationen. Utmaningen låg framförallt i att skapa tekniska förutsättningar för insamlingen.
– Om man slår ut det stora antalet barn som lever med en förälder som har missbruk, psykisk sjukdom eller utsätter dem för våld, på hela befolkningen – då inser man att det är flera miljoner människor i Sverige som antingen själva har erfarenhet av – eller står väldigt nära det här frågorna, säger Marlene Lundli.
Potentialen för att få medlemmar, donatorer och ambassadörer var alltså väldigt stor, förklarar hon.
– Det rör sig inte bara om pengar, vi vill också sprida kunskap om hur människor kan upptäcka barn som far illa och och stötta dem. Så vi söker ständigt personer som exempelvis kan sätta upp affischer med information om oss, eller stå upp för frågor som vi driver rent politiskt, säger hon.
Ämnet berör, men ni har ju också arbetat hårt för att nå de här resultaten. Vad är er största framgångsfaktor?
– Internt har alla varit oerhört intresserade, nyfikna och taggade på att vi verkligen ska komma framåt i arbetet med insamling och synlighet. Det har funnits en stor uppslutning kring de väldigt tydliga monetära mål som vi har satt upp.
Vad har varit den största utmaningen?
– Det har nog varit det rent tekniska. Vi har inte haft de kompetenserna från början. De första åren var vi inte ens två heltider som arbetade med det här. Det som är bra är att vi idag sitter i samma team. Kommunikation, de två insamlingsfalangerna – alltså företagsinsamling och insamling från privatpersoner – sitter tillsammans. Det skapar stora synergieffekter. Vi planerar också att tillsätta en ny givarservice-funktion, en heltidstjänst, just för att vi har växt så mycket.
Hur behåller ni energi och arbetsglädje med tanke på de mycket svåra ämnen som ni hanterar varje dag?
– Det är väldigt motiverande att se att våra annonser fungerar och att barnen söker sig till våra stödfunktioner. Vi ser också väldigt konkreta resultat på att barnen mår bättre, får ökat självförtroende och känner sig mindre ensamma.
FAKTA: Om Maskrosbarn


