Könskvotering positivt

Försökspersonerna i experimentet slumpades in i grupper och fick i uppgift att lösa en sifferövning på tid. Experimentet gjordes med fem olika förutsättningar; ingen kvoteringsmetod eller fyra olika kvoteringsmetoder. Resultatet visade att kvinnor var mindre benägna än män att tävla om de inte fick någon form av påverkan. Men fick de det ökade deras motivation att delta och tävla i övningen. Effekten var särskilt stor när kvinnorna var starkt gynnade.

Männen å andra sidan påverkades inte i någon större omfattning. Det gjorde inte heller det totala poängresultatet i övningarna. Forskarna menar att detta visar att insatser för att främja kvinnor har en positiv effekt, i synnerhet när det gäller kvalificerade kvinnor.

Avfärdar fördom

En avslutande gruppövning gjordes för att se om kvoteringen påverkat gruppens samarbetsförmåga negativt eller lett till minskad effektivitet, men så var inte fallet.

– Vår studie är nyskapande av två anledningar. För det första har vi granskat ett antal olika former av kvotering, medan tidigare studier har begränsats till en metod. Vår bredare ansats gör att vi kan jämföra de olika metoderna. För det andra är vi först med att ha undersökt beteendet i gruppen en tid efter inkvoteringen. Positiv särbehandling av kvinnor kritiseras ofta för att det främjar relativt svaga kvinnor – en fördom som vi bestämt kan avfärda – och inte minst att det kan skada samarbetsviljan i ett senare skede. Vår studie visar att det inte förekommer några negativa följdeffekter av kvoteringen vad gäller förmågan till samarbete och samordning, säger Matthias Sutter, gästprofessor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som genomfört studien tillsammans med sin kollega Loukas Balafoutas vid universitetet i Innsbruck.