Inga produkter i varukorgen.
Kulturkrocken som hindrar innovation – och vägen framåt
Forskning Hur kan offentliga beställare driva på innovation och hållbar utveckling? Industridoktoranden Klara Granheimer visar i sin forskning att det krävs mer än nya arbetsmetoder. Det handlar också om att i grunden förändra invanda arbetssätt och perspektiv.
Klara Granheimer. Foto: Luleå universitet
Klara Granheimer har arbetat på Trafikverket i nio år och disputerade nyligen vid Luleå tekniska universitet med avhandlingen Promoting construction innovation: A public infrastructure client’s adaptation of procurement and project management strategies.
I sin avhandling undersöker hon bland annat hur svenska myndigheter kan bli mer innovativa och snabbrörliga för att lyckas klimatomställningen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Vad fick dig att vilja studera hur offentliga beställare kan främja innovation och hållbar utveckling?
– Det är spännande och aktuella ämnen, både ur ett praktiskt och vetenskapligt perspektiv. Att kunna bidra med ökad förståelse kändes kul.
Vilka är de största utmaningarna som du har identifierat?
– Den största utmaningen är nog att för att främja innovation och utveckling så är det inte tillräckligt att bara addera lite innovation eller addera lite utveckling till det vi normalt gör.
– För att främja innovation och utveckling behöver vi också sluta göra saker vi normalt gör och omvärdera vårt förhållningssätt. Det kan handla om att sluta styra på ett visst sätt eller att sluta prioritera på ett visst sätt för att i grunden anta andra perspektiv.
Varför tror du att den här kulturkrocken uppstår och hur kan man komma runt den?
– Krocken identifierades i projekt med ambitioner om att främja innovation och utveckling, där det förväntades att man inte skulle ”göra som man alltid har gjort”. Den kulturkrock som avhandlingen visade var att vissa uppfattades sträva efter att lösa problemet, medan andra uppfattades sträva efter att förstå problemet.
– Mellan problemlösarna och problemförståarna uppstod det krockar i prioritering, perspektiv och hur man bör leda och styra arbetet. Det finns ingen enkel lösning men jag tror man skulle komma långt genom att växelvis försöka förstå problemet och lösa detsamma, vilket kräver olika typer av styrning. För att kunna göra det behöver vi samtidigt reflektera kring vårt egna och andras perspektiv, både enskilt och tillsammans med andra.
Tillitsbaserad styrning istället för detaljstyrning är ju på framfart enligt många som vi intervjuar, men i det här avseendet kanske det ändå inte går tillräckligt fort – eller vad upplever du, utifrån din forskning?
– Inom samhällsbyggnads- och transportsektorn, som har en lång historik som bygger på kontrollbaserad snarare än tillitsbaserad styrning, säger tidigare forskning och även min forskning att det är en lång resa kvar. Det finns absolut exempel på tillitsbaserad styrning i min forskning, men det överskuggas tyvärr av det kontrollbaserade.
– Jag tror vi skulle behöva skifta perspektiv från att fokusera på att implementera tillitsbaserad styrning, till att avlära oss den kontrollbaserade styrningen.
