Så har Höganäs arbetat efter kvalitetsutmärkelsen 2023

Tre år senare pekar kommunchef Herman Crespin framför allt på arbetet med medarbetarskap som ett område där kommunen har tagit tydliga steg framåt.

– Vi hade påbörjat arbetet med att definiera vad det innebär att vara medarbetare i Höganäs kommun. Vad förväntar vi oss av våra medarbetare? Där har vi nu tagit stora kliv, inte bara med att definiera det utan också med att följa upp, säger han.

Bland annat arbetar kommunen med pulsmätningar och nya sätt att följa hur medarbetarna mår. Crespin lyfter också att sjukfrånvaron har minskat, framför allt inom vård och omsorg.

För honom hänger det nära samman med en av kommunens stora framtidsfrågor: kompetensförsörjningen.

– Kan vi få en tydligare arbetsgivarprofil och få medarbetarna att trivas bättre och må bättre, då är det klart att mycket är vunnet.

Sedan 2023 har Höganäs också fortsatt utveckla arbetet med digitalisering och innovation. Han beskriver områden där kommunen har väckt intresse både hos andra kommuner och privata aktörer. Även servicen gentemot näringslivet lyfter han fram som ett exempel på att utvecklingsarbetet fortsatt efter utmärkelsen.

”Vi har inte slagit oss med armarna i kors”

Men ett pris för ett väl fungerande kvalitetsarbete kan samtidigt skapa en ny utmaning. Nämligen att fortsätta utvecklas när organisationen redan fått ett kvitto på att mycket fungerar.

Crespin menar att Höganäs försöker motverka det genom att hålla fast vid en utvecklingsorienterad kultur.

– Vi har chefer som gillar att jobba med utveckling. Men det gäller också att ha fokus på vårt uppdrag. Vårt uppdrag är egentligen inte att vara förvaltande. Vårt uppdrag är att hela tiden bli bättre och bättre för dem vi är till för.

Han pekar också på politikens roll. Enligt Crespin finns det ett stöd för arbetssättet genom tillit, förtroende och respekt mellan politik och organisation.

– Vi når inte målet bara för att vi vann Sveriges kvalitetskommun. Vi har fortsatt jobba med frågorna och vi har inte slagit oss med armarna i kors.

Samtidigt ser omvärlden annorlunda ut än den gjorde när Höganäs fick utmärkelsen. Crespin har svårt att peka ut något område där kommunen direkt har blivit sämre, men konstaterar att förutsättningarna förändrats på bara några år.

I stället pekar han på att själva uppdraget har blivit svårare. Kriget i Europa, en förändrad arbetsmarknad och större sociala utmaningar bland unga har skapat nya krav på kommunen. Det innebär också att kommunens verksamheter i större utsträckning behöver arbeta tillsammans.

– Det krävs större samarbete. Inte bara mellan olika förvaltningar utan kanske också med andra myndigheter. Vi är på gång, men vi känner att det självklart kan bli bättre.

Skolan är ett exempel. Crespin betonar att Höganäs vill ha en bra skola, men att även verksamheter som fungerar väl måste fortsätta utvecklas.

– Det viktiga är att vi jobbar på det och går åt rätt riktning.

Snöslungan blev en fråga om uthållighet

När Kvalitetsmagasinet skrev om Höganäs efter utmärkelsen 2023 gick det att spåra delar av kommunens kvalitetsresa tillbaka till en snöslunga och ett förbättringsarbete som startade redan 2003.

Historien illustrerar framför allt hur lång tid verkligt kvalitetsarbete kan ta.

– Det visar vilket tidsperspektiv det tar att jobba med de här frågorna. Det viktiga är uthållighet och att tro på det man gör. När man upptäcker att något inte blev så bra får man rätta till det, men ändå hålla linjen och inriktningen.

Han gör samtidigt skillnad på kvalitet och det bredare resultat som en kommun behöver leverera.

– Ett bra resultat är mycket bredare än bra kvalitet. Kvalitet är en del av resultatet.

Psykisk ohälsa blir nästa stora kvalitetsfråga

För att helheten ska vara bra krävs enligt Crespin även effektivitet, en sund ekonomi och en hållbar utveckling.

– Till syvende och sist är det inte vi som betygsätter oss själva. Det är de vi är till för som bedömer om vi levererar en bra verksamhet eller inte.

När Crespin ska peka ut en kvalitetsfråga som står särskilt högt på agendan just nu väljer han inte en enskild förvaltning eller verksamhet.

I stället pekar han på psykisk ohälsa.

– Den finns i skolan, den finns på fritiden, den finns i äldreomsorgen. Den finns egentligen inom alla olika verksamheter.