SBTI ändrar sin nettonoll-standard – så förändras kraven

– Förut låg den här BVCM utanför standarden. Det var ett dokument de kom ut med separat.

Eftersom BVCM inte var integrerat i själva standarden upplevdes det som perifert, menar hon.

– Därför var det väldigt få företag som ens kände till det här. Det togs nog inte riktigt på allvar.

När SBTI nu uppdaterar sin standard blir ansvaret för utsläpp utanför den egna värdekedjan en del av kärnramverket.

Utöver att OER skrivs in i standarden har även själva benämningen betydelse. Enligt Maria King var Beyond Value Chain Mitigation ett begrepp som många företag hade svårt att tolka. Det nya begreppet uppfattar hon som mer självförklarande.

– Ongoing Emissions Responsibility, just att det är orden ”ongoing”, ”emissions” och ”responsibility”. Jag tror att hela det säger mycket mer om vad det är jämfört med BVCM.

OER ska tydliggöra att företag inte bara ska fokusera på sitt långsiktiga nettonollmål, utan också ta ansvar för de utsläpp som sker under tiden.

– Medan man försöker nå netto noll så måste man också ta ansvar för det som man släpper ut längs vägen.

Frivilligt – men med tydliga incitament

Även om OER integreras i standarden är det inledningsvis frivilligt för företag att agera enligt riktlinjerna. Kraven appliceras först på företag år 2035. Samtidigt inför SBTI olika nivåer av erkännande för företag som väljer att agera tidigt.

– Om man gör det här, om man liksom visar det, så kan man ju då också bli ett slags ”leadership-företag.”

Exakt hur dessa nivåer kommer att synliggöras är däremot inte fastställt än.

OER innebär också mer konkreta riktlinjer för hur företag förväntas investera i klimatåtgärder, beroende på ambitionsnivå.

– Vill man vara ett leadership-företag så ska man investera 100 procent av sina utsläpp i scope 1–3 i någon form av klimat, berättar Maria King.

Investeringarna kan ta olika former, allt från kolkrediter till forskning och framtida lösningar, bland annat tekniska lösningar som inte finns i dag. För företag som siktar på den lägre nivån – ”recognized” – är kraven lägre. Då är kravet 1 procent av scope 1-3 där man ska köpa ut kolkrediter.

Naturbaserade lösningar får större utrymme

En annan förändring i den uppdaterade standarden är synen på naturbaserade lösningar. Tidigare tilläts enbart tekniska, permanenta lösningar för att neutralisera de sista utsläppen vid nettonoll. Nu öppnar SBTI även för naturbaserade åtgärder.

– Det är ju en helomvändning från SBTI. Förut var det bara tekniska lösningar som var permanenta removals man fick använda.”

Maria King kopplar förändringen till ett öppet brev från forskarsamhället.

– Det var ju forskare som skrev att man skulle kunna använda naturbaserade lösningar också. Jag tror att det har haft stor effekt.”

Ett ramverk med stort inflytande

SBTI:s vägval har stor betydelse långt utanför de företag som formellt anslutit sig, menar Maria King.

– Det är ju ändå över 11 000 företag runt om i världen som har åtagit sig att sätta science-based targets. Även andra tittar på vad man säger inom SBTI. De har väldigt stort inflytande.

Samtidigt är budskapet tydligt från SBTI: utsläppsminskningar räcker inte på egen hand.

– De är väldigt tydliga med att det inte räcker med att minska, utan man måste ta ansvar för sina ongoing emissions, avslutar hon.