Inga produkter i varukorgen.
Stort intresse för ny beredskapsstandard – ska höja Sveriges krisförmåga
Standarder Nu utvecklas en ny svensk standard som ska stödja näringslivets beredskap och höja den svenska totalförsvarsförmågan. Kvalitetsmagasinet har pratat med projektledaren bakom den nya standarden om varför behovet är så pass stort.
I början av 2024 kontaktades SIS av MSB, Försvarsmakten och konsultbolaget Actagon, som beskrev vad som visade sig vara ett relativt alarmerande behov.
– De tyckte att det saknades en beredskapsstandard. Dels ett gemensamt språk och ett verktyg för samarbete mellan näringslivet, men också ett verktyg som offentlig sektor kan använda i sina upphandlingar för att säkerhetsställa leverans under kris eller krig, säger Farnia Wuolo, projektledare på SIS.
MSB var redan från starten tydliga med att aktörer från näringslivet behövde involveras i arbetet med den nya standarden. Responsen var starkare än väntat, berättar Farnia Woulo.
– Beredskapsfrågan är en väldigt viktig fråga just nu och vi har hela 39 personer i en arbetsgrupp, säger hon.
Farnia Wuolo tror att covid-pandemin väckte mycket frågetecken inom såväl näringslivet som det offentliga kring hur solid Sveriges beredskap egentligen är vid en landskris. Sedan pandemin har nya EU-direktiv och nationella beredskavskrav tillkommit – men den generella kunskapsnivån laggar efter.
– Man jobbar lite i stuprör och vet inte om man exempelvis bör ha en eller sex månaders beredskap i sitt företag, eller vad som ska prioriteras om man är ett litet respektive ett stort företag, och vilka behov som bör tillgodoses först. Det har inte funnits någon tydlig samverkan kring de här frågorna, säger Farnia Wuolo.
Intressenterna utgörs av flera storbolag men också regioner och myndigheter, samt något mindre företag. Mixen är viktig för att få arbetet ska leda fram till en helgjuten standard, förklarar Farnia Woulo.
– Däremot deltar ingen kommun i arbetet. Det tycker vi är synd eftersom kommuner har en central del i den civila beredskapen. Vi vill också att standarden ska användas inom offentliga upphandlingar framöver, så det hade varit bra om även kommunernas åsikter kom med, säger hon.
Vad skulle du säga är de yttersta riskerna om man som organisation inte jobbar med beredskapsfrågan?
– Ja vi såg ju hur det gick under pandemin, där skyddsutrustning saknades och handdesinfektion tog slut. Taxichaufförer fick köra ut covid-tester och Absolut vodka bidrog med etanol, men det fanns inga självklara lösningar vilket gjorde att åtgärderna tog mycket längre tid än vad de behövde göra. Vi hoppas att standarden bidrar till ett bättre samarbete och ett behovsstyrt beredskapsarbete.
Hur ser tidsramen för standarden ut?
– Arbetsgruppen bildades för drygt elva månader sedan och många i gruppen vill ta fram den här standarden snabbt. Ofta när man tar fram en helt ny standard från ett blankt papper – och inom ett såhär pass brett område – då tar det ofta tre-fyra år. Den här gruppen lägger ner otroligt mycket tid på standarden så vi hoppas på att bli klara under 2026.
