Inga produkter i varukorgen.
Det betyder ”tystnadstriangeln” – så uppstår tystnadskulturer
Kultur De tre aktörer som ligger bakom tystnadskulturer kan beskrivas som "tystnadstriangeln", enligt Myndigheten för arbetsmiljökunskaps nya kunskapssammanställning.
Tystnadskulturer används ofta som förklaring när problem inte kan lyftas av medarbetare i tid. Men termen är vag och saknar en tydlig definition, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i sin nya kunskapssammanställning i form av en litteraturstudie från 2025.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Som ny definition föreslår myndigheten följande efter genomgången av 188 referenser:
”En tystnadskultur existerar i ett kollektiv om de flesta medlemmar inte tar upp
kritiska frågor (undanhållande) på grund av den (underförstådda) gemensamma
uppfattningen att tystnad är den lämpliga reaktionen vid observation av
kritiska frågor.” – utdrag ur Mynaks förslag på definition.
I rapporten introducerar de den så kallade ”tystnadstriangeln”. Den består av tre typer av aktörer som alla samspelar och tillsammans skapar tystnaden:
- Anställdas tystnad – medarbetare som avstår från att lyfta kritiska frågor.
- Censur – kollegor eller strukturer som aktivt eller subtilt tystar andra.
- Organisatorisk dövhet – beslutsfattare som ignorerar eller inte tar emot signaler om problem.
Rapporten beskriver också hur tystnadskulturer utvecklas över tid. De uppstår till exempel lättare när organisationer pressas av resursbrist, har en hotad image eller där hierarkiska, statusbaserade relationer utvecklats.
Forskarna visar även att tystnad manifesteras i tre kulturella lager: synliga artefakter, normer och värderingar samt de svåråtkomliga grundläggande antagandena. På det djupaste planet kan tystnad möjliggöras av omedvetna föreställningar som att det är meningslöst eller farligt att uttrycka åsikter.
Även till synes positiva värden så som att värdera stabilitet högt kan leda till en ökad risk för skapa omedvetna underliggande och koder för tystnad, i rapporten skriver forskarna:
”Kulturer som värderar tuffhet eller snällhet högt tenderar att förstärka sådana mönster samt i organisationer där en positiv offentlig image prioriteras.”
Rapporten är den första publiceringen i Myndigheten för arbetsmiljökunskaps nya projekt, ”Tystnadskultur på arbetsplatsen”, där totalt tre rapporter kommer publiceras.
