Ledarskapsexperten om att leda gen z: ”De ser på sig själva som den känsliga generationen”

Att attrahera och behålla unga medarbetare är en ständig utmaning för dagens arbetsgivare. Men kanske ännu mer så att förstå dem. Sofia Rasmussen är vd på Rasmussen Analys, ett analys- och konsultföretag som bland annat arbetar med omvärldsbevakning och målgruppsanalys.

Hon ser att dagens unga vuxna prioriterar att uppnå balans i livet i större utsträckning än tidigare generationer.

– Det här är något som jag vet att många arbetsgivare funderar på. Det är också ett område där missförstånd lätt kan uppstå. Det kan till exempel vara så att en ung person kommer in på en ny arbetsplats och börjar prata om att arbetsgivaren måste skydda dem från att bli utbrända – innan de ens har gett arbetet en chans, säger Sofia Rasmussen.

Det handlar dock sällan om vare sig lathet eller att medarbetaren är bortskämd.

– Det bottnar snarare i en oro som många unga bär på. Man är rädd att gå in i väggen innan man ens har trätt in i arbetslivet. Att redan inledningsvis lyfta den typen av problem blir en slags försäkran om att det finns ett hållbarhetstänk på arbetsplatsen, säger hon.

Det handlar i grund och botten om att lära sig varandras språk – för att undvika att man pratar förbi varandra. Ett annat exempel är karriärsutveckling, förklarar Sofia Rasmussen.

– Ibland kan den yngre generationen uppfattas som otålig. Många individer kommer in på arbetsmarknaden och vill avancera väldigt fort, utan att ha bevisat sin kapacitet och kompetens. Det här behöver inte handla om arrogans, utan för många är det här bara ett sätt att kommunicera sitt engagemang, säger hon.

Det är inte alls konstigt att många unga använder prestige som uttryck för driftighet menar Sofia Rasmussen.

– Vårt samhälle fostrar unga till att visa framfötterna. De uppmanas ju till och med till att krydda till sina cv:n och sedan komma in på en helt ny arbetsplats och försöka ta den med storm, säger hon och tillägger:

– Idealet är att framstå som väldigt självsäker, vilket blir knepigt eftersom det här är den generation som är minst självsäker. Självkännedom och självsäkerhet är något som växer fram under årens gång, i takt med att man lyckas bevisa för sig själv att man kan prestera, säger hon.

En chef kan då uppleva att den unga medarbetaren inte förstår vad som krävs av den, men i själva verket försöker personen bara leva upp till samhällets förväntningar.

– Chefer behöver därför få större kunskap om dubbelheten som unga möter. Det är faktiskt något som unga själva har uttryckt i enkäter och undersökningar; de beskriver sig själva som den känsliga generationen – och de önskar att det fanns en förståelse för deras förutsättningar, säger Sofia Rasmussen.

Ett konkret sätt att åstadkomma detta är att spegla medarbetarens dilemma.

– Man kan till exempel säga: ”jag vet att du tror att du behöver låtsas som att du redan från början kan de här uppgifterna, och att du har full koll på läget – men i själva verket är det tvärtom, jag får mer respekt för dig om du berättar om vad som är svårt så att vi kan lösa problemen tillsammans”, säger hon.

Att bygga psykologisk trygghet är dock inte detsamma som att kasta förväntningarna över bord. Tvärtom uppskattar de allra flesta som är nya i arbetslivet tydligt uttalade krav och villkor.

– Arbetsgivaren ska inte rakt av anpassa sig efter någons känslighet men det handlar om att kunna tolka olika signaler rätt, och att ha en transparent kommunikation. Många unga längtar verkligen efter arbetsgivare som är tydliga med vad de kräver av sina medarbetare, det anses vara en attraktiv arbetsplats.