I början av 2020-talet blev det lätt bråk och stökigt under rasterna på Gråboskolan. Eleverna kände sig otrygga och saknade incitament för att engagera sig i skolans elevråd på riktigt. På lektionerna var det svårt att hitta studiero och ta in vad läraren sa.
Skolan som gjorde om värdegrunderna till ett verktyg
Förbättringsarbete När värdegrunden slutar vara ord på ett papper och i stället blir en del av skolans systematiska kvalitetsarbete kan effekterna märkas i hela verksamheten. Med gemensamma arbetssätt och delaktighet går det att omsätta värdeord i konkret trygghet och ökad studiero.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi var ett gäng ur personalen som tyckte att ”vi måste kunna bättre än det här” och då startade vi ett tryggteam, berättar en av Gråboskolans förstelärare, Lena Persson.
Teamet inspirerades av en skola i Huddinge, Visättraskolan, som haft samma problematik och vänt utvecklingen genom att prioritera elevhälsan och göra den till en självklar del i kvalitetsarbetet.
Att förankra sina värdeord
Första steget för Gråboskolan blev att sätta en tydlig värdegrund och utifrån den ledorden: kunskap, trygghet och trivsel och till slut ordningsregler som eleverna fick vara med och diskutera.
– Vi började ha kompetensutveckling med personalen om hur vi ska vara som ledare och hur vi kan ha ett positivare synsätt genom att lyfta fram fem gånger så många positiva saker som negativa.
Försteläraren Ingmarie Luks är en av dem som ingår i trygghetsteamet:
– Det var svårt, speciellt i början, och vi hade mycket diskussioner om nya arbetssätt men landade i att vi måste vara eniga för barnens skull. Vi ville till exempel ha fler vuxna ute på rasterna som kunde ha koll och det var en förändring som först mötte motstånd, säger Ingmarie Luks.
– Jag tror också att vi lärare är vana att bestämma över våra egna arbetssätt. Men här behövde vi skapa en vi-känsla för att klara av förändringsarbetet, berättar Lena Persson.
Så fick de med elverna i arbetet
I det nya arbetssättet ingick bland annat fler rastvärdar och planerade aktiviteter som minimerade konflikter. Med tiden har också eleverna själva börjat ta ansvar för planerade aktiviteter där elevledda dansgrupper bland annat bildats.
För att arbetet inte ska rinna ut i sanden har skolan ett årshjul som börjar i augusti med trygghetsveckor och fortsätter med planerade traditioner som eleverna själva är med och planerar, som exempelvis inkluderar Halloween och Vänliga veckan.
– Varje månad har vi också en enkät som går ut och där vi kan fånga upp elever som känner sig otrygga direkt och hjälpa, säger Lena Persson.
– Elevrådet har också utvecklats väldigt mycket. I alla år har det alltid varit samma: ”vi vill ha fler bollar eller vi vill ha hopprep”, alltså en ren önskelista. Det har rektorn gjort ett jättebra jobb med, för nu får eleverna en lista med frågeställningar som de kan ta till sin klass och komma tillbaka med faktiska förslag på förbättringar i stället, säger Ingmarie Luks.
Idag finns också en förslagslåda där elever kan lämna frågor eller önskemål.
– Eleverna märker också att deras röst faktiskt spelar roll och att vi vuxna lyssnar. Om vi på skolan skulle sluta lyssna och bry oss så skulle deras röster också tystna, säger Lena Persson.
”Efter tre år skulle jag säga att vi hade 80-20”
Idag har Gråboskolan arbetat med sin nya värdegrund i fem år. Men talesättet ”Rom byggdes inte på en dag” passar också bra in här. Det var först efter några år som trygghetsteamet fått med majoriteten av personalstyrkan i arbetet.
– Efter tre år skulle jag säga att vi hade 80-20, alltså att 80 procent var för men att det fortfarande fanns lite motstånd kvar. Det gick däremot mycket lättare när vi kunde visa på resultat: redan första året märkte vi att konflikterna mellan barnen nästan helt försvunnit på rasterna, säger Lena Persson.
År 2025 vann skolans trygghetsteam Region Gotlands Kvalitetspris där en del av motiveringen löd:
”Genom samskapande, tydliga ledord, gemensamma regler och välorganiserade rastaktiviteter har årets mottagare skapat en miljö där elever känner sig delaktiga och trygga.”
– Priset är någonting som vi alla varit otroligt stolta över på skolan. Det har varit väldigt roligt att se hur eleverna fått möjlighet att utvecklas och själva peka ut förbättringspotential på skolan, säger Ingmarie Luks.
Det finns fortfarande förbättringspotential, just nu arbetar trygghetsteamet för att minska konflikterna som kan uppstå i kapprummen.
– Ja just nu har vi börjat arbeta med Ibis, alltså: inkluderande beteende stöd i skolan. I det verktyget finns en massa kartläggnings- och utvärderingsverktyg där vi inte bara har generella ordningsregler utan också tar fram förväntansmatriser i olika arenor på skolan, så som kapprum, klassrum, matsal och fotbollsplan, berättar Lena Persson.


