Inga produkter i varukorgen.
Så förbättrade Trafikverket sin kostnadskontroll
Förbättringsarbete När Riksrevisionen 2021 granskade Trafikverkets kostnadskontroll var bilden dyster: underskattade kostnader, bristande transparens och projekt som aldrig stoppades trots spruckna budgetar. Fyra år senare syns förbättringar, enligt Riksrevisionen, även om det fortfarande finns en bit kvar på vägen.
Foto: Trafikverket
I Riksrevisionens årliga uppföljningsrapport går de igenom egna granskningar och undersöker vilka konkreta åtgärder och förbättringar som de granskade myndigheterna genomfört. En av de granskningar som visat sig leda till större förbättringar är deras kritik gentemot Trafikverket och regeringen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Fakta
Granskningen
Riksrevisionen granskade 31 statliga verksamheter från 2021–2022 och delade ut totalt 158 rekommendationer till regeringen och övriga myndigheter. Uppföljningen visade att åtgärder vidtagits i linje med rekommendationerna i nästan åtta av tio fall. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg konstaterar att granskningarna i hög utsträckning leder till konkreta förbättringar, men att många problem fortfarande kräver fortsatta insatser för varaktiga resultat.
Riksrevisionen granskade 2021 kostnadskontrollen hos Trafikverket till följd av att anslagen växt under en tid. Anslaget till Trafikverket för att utveckla transportinfrastrukturen har ökat över tid och förväntas uppgå till 45 miljarder kronor år 2026. Riksrevisionen undersökte bland annat ifall Trafikverkets kostnadskalkyler var tillförlitliga och ifall kostnadsökningar hanterades korrekt.
Resultatet visade att det skett omfattande kostnadsökningar mellan de senaste nationella trafikslagsövergripande planerna för transportinfrastrukturen och att Trafikverket ofta underskattat kostnaderna. Samtidigt ansåg Riksrevisionen det mycket ovanligt att regeringen stoppat projekt när det väl hamnat i den nationella planen. Riksrevisionen bedömer också att regeringen och Trafikverket brustit i transparensen gällande kostnadsökningarnas omfattning.
I sina rekommendationer skriver Riksrevisionen att regeringen bör ompröva infrastrukturprojekt vid betydande kostnadsökningar. Trafikverket uppmanades att systematiskt kartlägga och förebygga kostnadsökningar, redovisa förändringar i kostnadsbedömningar och projektinnehåll i samband med nya planer, samt informera regeringen när kostnader ökar markant.
Granskningen lämnades in i juni 2021 och regeringen överlämnade sin plan på åtgärder i december samma år, där regeringen höll med majoriteten av Riksrevisionens bedömning. I Riksrevisionens årliga uppföljningsrapport bedömer de att arbetet med kostnadskontroll är mer ambitiöst och systematiskt än tidigare.
I Trafikverkets nationella plan som de föreslog till regeringen hösten 2025 syns delar av de ändringar som gjorts. Madeleine Svenberg, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, kommenterade planen och kallade den för ett ”paradigmskifte”:
”Samtidigt stärks fokus på samhällsekonomisk lönsamhet och kostnadskontroll. Den tidigare principen om ’lagt kort ligger’ försvinner. Det betyder att infrastrukturinvesteringar vars kostnader sprungit iväg ersätts av projekt med låga kostnader och hög nytta.”
Riksrevisionen går igenom vilka åtgärder som gjorts och vilka som kvarstår:
Förbättrat:
- Trafikverket har i uppdraget inför nationell plan 2026 fått möjlighet att föreslå att åtgärder avbryts, vilket resulterat i förslag om att avbryta tio åtgärder med låg samhällsekonomisk nytta
- Trafikverket och Trafikanalys har inlett omfattande arbete med att kartlägga orsaker till kostnadsökningar och utveckla nya metoder
- Informationsflöden och rapportering till regeringen har förbättrats, bland annat genom revisionsmöten och tydligare byggstartsrapportering
Kvarstår:
- Problemen med kostnadsökningar är ännu inte lösta trots påbörjat kartläggningsarbete
- Brister i summering av totala kostnadsökningar
- Brister i orsakskodning
- Svag kostnadskontroll
- Bristande transparens
