Det räcker inte att bara utbilda fler – personalen måste också vilja stanna kvar. Sverigedemokraterna vill stärka kvaliteten i vård och omsorg genom bättre arbetsmiljö, avlastande administration och ett ökat utrymme för närvarande ledarskap.
SD: ”När kvaliteten brister ska det också följas av åtgärder”
Kvalitetsvalet 2026 Sverigedemokraterna vill avveckla regionerna till förmån för statlig styrning. Socialpolitiska talespersonen Jessica Stegrud (SD) understryker samtidigt att kvalitetsmätningar måste fokusera på patientnytta framför administration.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Socialpolitiska talespersonen Jessica Stegrud (SD) förklarar hur partiet vill vända avhoppen och säkra bemanningsbehovet.
Vilken kvalitetsfråga i välfärden ser ert parti som viktigast inför valet?
– Den viktigaste kvalitetsfrågan är att säkerställa en tillgänglig, jämlik och trygg vård och omsorg i hela landet. Ingen ska behöva vänta orimligt länge på vård eller få sämre vård beroende på var man bor. För oss i Sverigedemokraterna handlar kvalitet om kortare vårdköer, god kontinuitet, hög patientsäkerhet och en äldreomsorg där den enskildes värdighet och behov står i centrum.
– För detta krävs tillräckligt med personal, en bra arbetsmiljö, möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och tid för återhämtning. Vi behöver både kunna rekrytera fler till vården och omsorgen och få fler att vilja stanna kvar.
Hur vill ni stärka möjligheterna för vård och omsorg att arbeta långsiktigt med kvalitet och förbättring?
– Långsiktig kvalitet kräver stabila förutsättningar. Vi vill stärka kompetensförsörjningen, förbättra arbetsmiljön och minska den administrativa belastningen så att vårdens och omsorgens medarbetare får mer tid för patienter och omsorgstagare.
För att bygga de stabila förutsättningarna räcker det inte med enbart ekonomiska tillskott, menar Sverigedemokraterna. Partiet anser i stället att hela den organisatoriska strukturen runt den svenska hälso- och sjukvården behöver ritas om.
Detta genom att avveckla dagens regionala indelning. Därmed vill de skapa en mer sammanhållen styrning som ska motverka att bostadsorten avgör vilken vårdkvalitet patienten får.
– Sverigedemokraterna vill också se ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Dagens uppdelning på 21 regioner bidrar till regionala skillnader vad gäller både tillgänglighet och andra förutsättningar. Med ett tydligare statligt ansvar kan kompetens, vårdplatser och resurser planeras mer långsiktigt utifrån hela landets behov.

– För oss är det samtidigt viktigt att vården finns i hela Sverige, även i glesbygd och på mindre orter. Det kräver långsiktiga förutsättningar för att kunna rekrytera, utveckla och behålla personal där behoven finns.
Många verksamheter beskriver högt tryck, kompetensbrist och ökade krav. Vad vill ert parti göra för att styrningen ska ge bättre förutsättningar för kvalitet i praktiken?
– Vårdsystemet måste bli bättre på att ta hand om och behålla befintlig personal. Det räcker inte att utbilda och rekrytera fler om vårdanställda samtidigt lämnar vården och omsorgen på grund av hög arbetsbelastning, bristande arbetsmiljö eller för mycket administration.
– Vi vill minska den administrativa bördan och ge professionen större möjlighet att använda sin kompetens. Det måste också finnas möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Rätt arbetsuppgift ska utföras av rätt profession och chefer måste få bättre förutsättningar att vara närvarande ledare och arbeta långsiktigt med kvalitet och utveckling.
– Kompetensförsörjningen måste dessutom ses ur ett nationellt perspektiv. Vi behöver skapa attraktiva arbetsplatser och bättre möjligheter att rekrytera och behålla personal i hela landet, inte minst i glesbygd.
Jessica Stegrud betonar också vikten av styrning och uppföljning. För att förhindra att uppföljningsarbetet i sig blir ännu en tung administrativ förlaga för redan belastade medarbetare krävs en tydlig prioritering av vilka nyckeltal som faktiskt genererar nytta för patienterna ute i verksamheten.
Vilken roll tycker ni att uppföljning, data och mätning ska ha i utvecklingen av offentlig verksamhet?
– Uppföljning och kvalitetsdata är viktiga verktyg för att utveckla verksamheten, så att skattebetalarnas pengar kan användas ansvarsfullt. Men vi måste mäta rätt saker. Uppföljningen ska bidra till bättre kvalitet, inte skapa mer administration på kärnverksamhetens bekostnad.
– Fokus ska ligga på sådant som faktiskt betyder något för patienten och omsorgstagaren, såsom tillgänglighet, kontinuitet, patientsäkerhet och resultat. Data ska användas för att upptäcka brister, identifiera förbättringsområden och sprida arbetssätt som ger bättre vård och omsorg. När kvaliteten brister ska det också följas av åtgärder.
Arbetet med att förändra styrningen pågår redan på flera fronter inom ramen för Tidöavtalet, enligt Stegerud.
– Sverigedemokraterna vill ha en vård och omsorg som präglas av kvalitet, tillgänglighet och tydligt ansvar. Inom Tidösamarbetet har vi varit med och drivit på för reformer för bland annat kortare vårdköer, stärkt kompetensförsörjning och bättre tillgänglighet. Samtidigt vill vi gå vidare med de långsiktiga strukturförändringar som svensk sjukvård behöver.
– För oss handlar kvalitet ytterst om att vården och omsorgen faktiskt fungerar, att människor får rätt hjälp i tid och kan känna sig trygga med den vård och omsorg de får, oavsett var i landet de bor.


