AI-användningen rusar – men många saknar besked om vad som är tillåtet

Skillnaden mellan sektorerna är tydlig. I offentlig sektor uppger 12 procent att arbetsgivaren inte tillåter AI-tjänster. I privat sektor är motsvarande andel 5 procent.

Samtidigt växer användningen snabbt även i det offentliga. På ett år har andelen som använder AI i arbetet mer än fördubblats och nu använder över hälften av de förvärvsarbetande i offentlig sektor tekniken.

Men många saknar fortfarande besked om vad som gäller. Ungefär var tredje offentliganställd i undersökningen vet inte om arbetsgivaren tillåter AI-tjänster eller inte.

Sekretess kan vara en förklaring

Internetstiftelsen pekar på sekretesskrav och hantering av personuppgifter som en möjlig förklaring till att AI-förbud är vanligare i offentlig sektor.

Bland dem som inte får använda AI återkommer säkerhet och sekretess som skäl. Det gäller särskilt verksamheter som hanterar säkerhetsklassad eller sekretessbelagd information, exempelvis myndigheter, försvar och vård.

En 35-årig man som arbetar på en myndighet beskriver hur arbetsgivaren resonerar:

– Juridikavdelningen har gjort tolkningen att den överhängande majoriteten av mina arbetsuppgifter omfattas av sekretess, och att jag därför inte får använda AI, säger han.

Andra respondenter beskriver en oro för att känsliga uppgifter kan hamna i externa AI-tjänster och att organisationen inte kan kontrollera hur informationen hanteras.

Felaktiga svar kan få konsekvenser

Det är inte bara risken för informationsläckor som får arbetsgivare att säga nej. I undersökningen återkommer också farhågor kring kvaliteten på svaren.

Generativ AI kan lämna information som låter övertygande men är felaktig. Respondenter inom bland annat vård och juridik beskriver det som ett problem eftersom fel kan få allvarliga konsekvenser.

En 38-årig jurist säger:

– Som jurist måste man vara säker på att informationen är korrekt. Med AI är risken för osann och partisk information för stor, menar juristen.

Tekniska hinder förekommer också. Anställda beskriver gamla it-system och att arbetsgivaren ännu inte har lyckats köpa in en AI-lösning som bedöms som tillräckligt säker.

För andra handlar det snarare om att AI inte har någon tydlig användning i det dagliga arbetet, exempelvis i yrken med fysiska eller manuella arbetsuppgifter.

Riktlinjer ska ge stöd

Frågan om hur AI ska styras har samtidigt fått större uppmärksamhet i offentlig förvaltning. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har tagit fram nationella riktlinjer för generativ AI.

Riktlinjerna riktar sig till myndigheter, kommuner och regioner och ska ge stöd till både ledningar och medarbetare. Syftet är att främja användningen av generativ AI samtidigt som den sker säkert, etiskt och i enlighet med gällande lagstiftning.

Internetstiftelsens undersökning visar samtidigt stora skillnader i hur väl medarbetarna känner till arbetsgivarens regler. Tjänstemän har betydligt bättre kännedom om vad som gäller än arbetare. Bland arbetarna svarar mer än hälften att de inte vet om de får använda AI-tjänster.

Var sjätte använder AI trots förbud

Ett förbud innebär inte heller att AI-tjänsterna alltid lämnas oanvända.

Bland dem som inte vet om arbetsgivaren tillåter AI använder var femte tjänsterna ändå.

Även bland dem som uttryckligen har fått besked om att AI inte är tillåtet förekommer användning. Ungefär var sjätte i den gruppen uppger att de ändå använder AI-tjänster i jobbet.

Samtidigt fortsätter tekniken att spridas på svenska arbetsplatser. Sex av tio förvärvsarbetande har nu en arbetsgivare som tillåter AI-tjänster i yrkesrollen. Av dem som får använda verktygen gör åtta av tio det.