Jakten på papperstigern – ”Varför gör vi rapporter så långa?”

Förbättringsarbete Onödig administration tar från organisationens tid, pengar och kvalitet. I Region Dalarna har de tagit ton mot papperstigern och jobbar som ett lag för att få fatt på den orimliga byråkratin.

Jakten på papperstigern – ”Varför gör vi rapporter så långa?”
Helena Thelin Österberg, utredare på Regionstyrelsens förvaltning, Linnéa Hassis, strateg med regionalt utvecklingsansvar i Dalarna, Samuel Svan, kommunstrateg i Leksand. Foto: press, privat, Adobe stock.

I Region Gävleborg tar handläggning av ersättning för en sjukresa 4 till 6 veckor och involverar brukaren, vårdpersonalen, posten, transportservice, ekonomi och arkiv.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Processen är ineffektiv då kostnaden för själva hanteringen ofta överstiger värdet av själva ersättningen som hanteras. Det skulle i de allra flesta fallen alltså vara billigare att bara ge ut ersättningen till de som efterfrågat den.

Det här är ett exempel på överadministration som tas upp i SKR:s rapport: ”Antikrångel – välfärden med kärnuppdraget i fokus” som publicerades i oktober 2025.

Antikrångel rapporten satte strålkastarljus på frågan om hur offentlig sektor riskerar att kompromissa med kärnuppdraget till följd av överdriven administration.

Resultatet visade på hur en papperstiger stryker omkring i processerna i Sveriges offentliga förvaltning.

Gemensamt lärprojekt i Dalarna ska motverka överadministration

I samband med rapporten talade Sofia Avdeitchikova, strateg på SKR och talesperson om antikrångel, inför Region Dalarna om konsekvenserna av överdriven administration.

Sofia Avdeitchikova, strateg på SKR, talar på Region Dalarnas första träff i Antikrångel lärprojektet. Foto: Linnéa Hassis.

– I Leksands kommun var vi intresserade av frågan om överadministration och jag läste SKR-rapporten redan när den kom ut. När regionen sedan frågade oss om framtida gemensamma projekt för Dalalab så tänkte jag att vi verkligen skulle kunna få draghjälp av varandra i den här frågan, berättar Samuel Svan, kommunstrateg i Leksand.

Dalalab är ett samverkansforum där kommunala och regionala tjänstepersoner i Dalarna utforskar gemensamma utmaningar och lär av varandra.

– Vi kan lägga mycket pengar på administration, men vad blir det i slutändan?, frågar sig Helena Thelin Österberg som är utredare på Regionstyrelsens förvaltning.

– Bara att vi börjar prata om hur vi gör saker, ifall de är för krångliga och om överadministrerade gör att man får upp ögonen för problematiken på ett helt annat sätt, säger hon.

Helena Thelin Österberg, utredare på Regionstyrelsens förvaltning. Foto: privat.

Nu har regionen valt att börja en process, ett lärprojekt, där frivilliga från kommunerna och Region Dalarna nu ska kunna delta i fyra lärotillfällen under sex månader för att putta i gång arbetet.

Samuel Svan, som är initiativtagare till projektet, förklarar vikten av att ta tag i sina processer:

– Ifall vi bygger upp en jättestor administrativ apparat så anställer vi antingen fler för administrativa tjänster och tar pengar från kärnverksamheten. Om vi inte rekryterar så kommer administrationen i stället att ta tid från det faktiska kärnuppdraget.

Problemanalys före lösningar med Double diamond-modellen

Under första mötestillfället berättade Linnéa Hassis, är strateg med regionalt utvecklingsansvar i Dalarna, om hur vi måste djupdyka i problembilden innan vi kan börja fiska efter lösningar. Bland annat gick de igenom den etablerade Double diamond modellen.

– I grunden handlar om att verkligen grotta ner sig i problemet och inte gå direkt på lösningarna. Annars finns risken att man inte hanterar själva problemet, utan snarare symptomen. Det handlar om att sätt människorna som berörs i centrum, säger Linnéa Hassis.

Linnéa Hassis, strateg med regionalt utvecklingsansvar i Dalarna. Foto: press.

Helena Thelin Österberg fyller i:

– Jag sitter ju själv som utredare och jobbar med utredningar, uppföljningar och liknande där vi inte tänker på mottagaren. Men vem skriver vi för? Vem ska läsa? Börjar man tänka efter och titta på alla långa uppföljningar och rapporter som vi gör, så måste man fråga sig varför gör vi dem? Och varför gör vi dem så långa?

Ansvaret för genomförande och risken för minskat förtroende

Medan lärprojektet inspirerar och sprider kunskap är det upp till deltagarna att implementera arbetet i sina egna organisationer.

– Jag kan bara tala för Leksand, vi har inte kommit så långt att vi hunnit sluta med någon onödig process. Men vi har pratat med kommunens stödfunktioner där vi identifierat några moment som har betydligt mer administrativt jobb är nödvändigt, säger Samuel Svan.

Samuel Svan, kommunstrateg i Leksand. Foto: privat.

– Det är upp till deltagarna men det är också därför som vi uppmuntrar till att fler från varje enhet ska vara med så att det inte bara blir en person som ska bära hela förändringsarbetet, säger Linnéa Hassis.

I förlängningen menar Hassis också att ineffektiva system påverkar synen och tilliten till organisationen.

– Ifall vi inte gör vårt arbete på ett rimligt sätt kan det leda till skav hos medarbetarna vilket också påverkar engagemanget. Men även medborgarna såklart – om alla delar av systemet tycker att de gör rätt men outputen blir fel. I förlängningen så kommer det också underminera tilliten till systemet, till demokratin. Om man upplever en alltför stor byråkrati som inte står i proportion, säger Linnéa Hassis.

Gränsdragningen mellan onödigt krångel och nödvändig administration

Samtidigt – poängterar alla tre – finns det såklart nödvändig adminstration som skapar nytta och mervärde. Däremot finns det inget facit för vad som är rätt och fel. Inom offentlig sektor rekommenderar de dock att ha en dialog med politiken.

– Det gäller verkligen att hitta det som inte ger något mervärde eller som upplevs onödigt. Det är inte bara heller att ”sluta göra” utan oftast handlar det om att något på ett annat sätt, säger Linnéa Hassis.

Arbetet med lärprojektet är ”utforskande”, det vill säga så är det inte helt satt i sten utan anpassningsbart.

– Det handlar om att utgå ifrån utmaningar och att ha ett väldigt öppet och utforskande angreppssätt. Vi har heller inte ett färdigt program för alla fyra träffar utan vi vill bygga det utifrån deltagarnas behov, säger Linnéa Hassis.

För Helena Thelin Österberg, som deltagit på den första träffen, har det varit viktigt att få diskutera utmaningen med andra.

– Man är inte ensam med det här arbetet eller att fundera över de här frågorna. Det gör mycket att få lyfta frågan och höra andras exempel, avslutar hon.

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste