Inga produkter i varukorgen.
Agentisk AI en tydlig konkurrensfördel – brister i genomförandet
AI Användandet av agentisk AI är viktig för svenskt näringslivs fortsatta konkurrens på den globala marknaden. Samtidigt halkar många företag efter i den strukturella implementeringen, menar Ylva Bergström på EY i ett debattinlägg på Voister.
Foto: Adobe Stock
Sverige ligger i underkant för hur många anställda som använder AI i jobbet sett till det globala snittet. Endast 23 procent av svenskarna använder AI-verktyg som är anpassade efter sina specifika roller, jämfört med 61 procent globalt. Det menar Ylva Bergström, partner inom Risk Transformation på EY i Sverige och Responsible AI Solution Leader för Europe Central, som hänvisar till en undersökning från EY.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
”AI används alltså i praktiken som ett allmänt hjälpmedel snarare än som en strategisk affärsmotor. För att svenska företag ska kunna utnyttja potentialen hos AI-agenter fullt ut, krävs en förändring i hur dessa verktyg implementeras och anpassas till verksamhetens behov,” skriver Ylva Bergström i debattinlägget.
Agentisk AI är en form av autonom intelligens som kan sköta flera uppgifter i led utan mänsklig övervakning. Tekniken har potential att frigöra enormt mycket tid genom att automatisera repetitiva moment. De företag som kan involvera agentisk AI i sina kärnprocesser ökar inte bara sin lönsamhet, utan även sin attraktionskraft för kunder och investerare, argumenterar Ylva Bergström.
Ramarna kring användningen av AI blir ännu mer central när tekniken blir allt mer autonom. Samtidigt är det inte skäl till att avstå från att använda tekniken, menar Ylva Bergström.
”Att avstå från agenter för att tekniken känns ny eller komplex innebär i längden att man missar möjligheten att utveckla verkligt skalbara, autonoma och självgående arbetsflöden,” skriver hon i debattinlägget.
Ylva Bergströms fyra riktlinjer för att interagera AI-agenter:
- Interagera AI-agenter där det gör störst skillnad: Identifiera de processer som är repetitiva och kräver mycket manuell tid. Det är dessa delar AI-agenter snabbast kan ta över och där potentialen är som störst att frigöra tid, sänka kostnader och öka värdeskapandet i verksamheten.
- Bygg organisatorisk beredskap stegvis: Integreringen av AI-agenter kan delas in i tre faser: personlig assistans, agent-team samt agentdriven verksamhet. Även om de större effekterna sker i den andra och tredje fasen behöver företag börja i liten skala och gradvis bygga kompetens, rutiner och tillit.
- Se AI-agenter som en del av teamet: AI-agenter får först verkligt affärsvärde när de får egna uppdrag. När agenter arbetar proaktivt och inte bara svarar på kommandon kan företag skala arbetskapacitet utan att skala personalstyrkan.
- Skapa en struktur för styrning, ansvar och samarbete: Företag behöver bygga interna riktlinjer och samarbeta över teamgränser för att säkerställa att agenterna används tryggt, effektivt och konsekvent.
Källa: Voister
