Inga produkter i varukorgen.
Arbetet – frälsning eller förbannelse?
Arbetet har alltid varit en central del i alla samhällen, men förväntningarna på att det ska fylla våra liv med mening är nya.
Arbetssamhället i sin mest extrema form manifesterar sig i vad Roland Paulsen kallar tomt arbete. Internationella studier visar enligt Paulsen att kontorsarbetare ägnar i genomsnitt 1,5 till 3,5 timmar per dag åt annat än sina arbetsuppgifter. Skräckexempel har snurrat runt i medierna; historier om högavlönade tjänstemän som går till jobbet år efter år för att bara sitta och rulla tummarna i åtta timmar och sedan plocka ut lönen.
Vi går tillbaka till Alain de Botton och hans sökande efter arbetets mening. Finner han den? Ja, på sätt och vis. Och hans slutsats är trots allt ganska trösterik.
Vi människor är beroende av att ha något för händerna, att känna oss behövda. De stora existentiella frågorna hålls på avstånd då vi upprättar power point-presentationer eller sätter oss in i senaste rättspraxis från Arbetsdomstolen. Dessa små vardagliga bestyr är vad som ger våra liv struktur och distraherar oss från grubblerier som skulle göra oss olyckliga. Mer direkt uttryckt: Arbete avleder våra tankar från döden. Som Alain de Botton uttrycker det:
”Vårt arbete kommer åtminstone att ha avlett våra tankar, det kommer att ha skapat en perfekt bubbla i vilken vi kan hysa förhoppningar om fulländning, det kommer att ha fokuserat våra krav på några få, relativt blygsamma och uppnåbara mål, det kommer att ha gett oss en känsla av kontroll, det kommer att ha gjort oss trötta och gett oss mat för dagen.”
