Arbetsskadorna färre bara i statistiken

Färre anmälningar beror inte på att arbetsmiljön har förbättrats, skriver tidningen Arbetsliv.

– Med hjälp av statistiken kan man inte bedöma om arbetsmiljön blivit bättre eller sämre, säger Henrik Björklund, sakkunnig i säkerhets- och arbetsmiljöfrågor inom byggbranschen.

Det statistiska underlaget för att bedöma hur arbetsmiljön i en specifik bransch ser ut riskerar också att vara bristfällig i och med att bemanningsföretagens arbetsskador inte är medräknade. Det bror på att dessa anmälningar inte redovisas i den näringsgren där skadorna skett utan samlas under en annan rubrik. Personal inom en bransch som faller mellan stolarna i statistiken kan till exempel vara inhyrd städpersonal eller lager och byggnadsarbetare.

EU-regler försvårar

Analyser av arbetsmiljön i näringsgrenar där det är är vanligt med utländsk arbetskraft tenderar också att vara missvisande, trots att arbetsgivarna är skyldiga att rapportera in arbetsskador. Men ett polskt bemanningsföretag som anställer en lettisk städare för att jobba i Sverige kanske inte har samma motivation att anmäla. Dessutom registreras bara skador på anställda som jobbar på ett företag med svenskt organisationsnummer.

– Vi följer EU-direktiven att en skada ska redovisas i det land där arbetsgivaren hör hemma. Det är för att skador inte ska redovisas dubbelt inom EU. Om man vill att statistiken ska vara ett mått på arbetsmiljön i Sverige så innebär det förstås en brist i statistiken, säger Robert Linder, ansvarig för statistiken på Arbetsmiljöverket.

Det största problemet med statistiken för arbetsskador är i slutändan det stora antalet skador som aldrig rapporteras.

– Vi vet från våra intervjuundersökningar att många inte anmäls och att mörkertalet kan vara stort, säger Robert Linder.