Inga produkter i varukorgen.
Astra Zenecas kvalitetschef: ”Målet är att bli umbärlig”
Kvalitetsrollen Sedan tio år tillbaka är Lena Vågberg kvalitetschef för all forskning och utveckling som bedrivs inom AstraZeneca globalt. Trots att hon brinner för sitt uppdrag är det ultimata målet att hennes roll försvinner.
Lena Vågberg, Astra Zeneca.
När Lena Vågberg började arbeta med kvalitet på AstraZeneca ringde hon upp olika företag för att prata om hur just de kvalitetssäkrade sina olika processer. I kontakten med ett fordontillverkande företag frågade hon efter kvalitetschefen och fick svaret att de inte hade någon.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Jag utbrast ”Va?! Kvalitet är ju jätteviktigt” och fick svaret: ”Just precis, det är ju det”. Det fick mig att tänka till ordentligt och det bidrog till vår vision, säger Lena Vågberg och fortsätter:
– Vi kom fram till en ganska visionär position. Grundbulten är att kvalitet ägs av alla. Man kan inte ha en produktionslinje eller en utvecklingsgrupp som inte tar ansvar för kvalitet. Det blir otroligt ineffektivt, för den externa gruppen kommer bara att hitta fel – och man hittar dem dessutom alldeles för sent.
Som en förälder
Där och då spikades ett slutgiltigt mål: Att inte behövas. Åtminstone inte inom ramarna för den ursprungliga kvalitetsprofessionen.
– Ärligt talat så konstaterade vi att vi behövde bli umbärliga – och det kändes jätteskönt, säger hon och skrattar.
Hon tillägger att alla inom yrkeskåren inte känner så. Även om allt fler börjar önska att uppdraget sprids i allt fler led och slutgiltigt till samtliga medarbetare inom en organisation, så finns det fortfarande personer som tycker att nyckelrollen behövs, förklarar hon.
– Man kan se kvalitetsrollen lite som en förälder som ska stötta sitt barn. Det kommer ju ständigt nya barn, men målet ska alltid vara att barnet ska klara sig självt. Om man inte arbetar utifrån de premisserna kommer kvalitetsprofessionen att bygga in ineffektivitet i systemen.
Hon tar sitt eget område som exempel. Läkemedelsbranschen har historiskt haft stora ekonomiska resurser som inte nödvändigtvis läggs på rätt projekt. Exempelvis har man haft gigantiska avdelningar för kvalitetskontroll inom produktion.
– Det är ganska dumt att försöka hitta felet när produkten redan är färdig. Du vill ju kunna åtgärda problem i tid, och allra helst förebygga dem, säger hon.
Nyfikenhet ett krav
I en tid som är ständigt föränderlig och där nya system och idéer levereras snabbare än vad som borde vara möjligt, behöver den som ska förstå och implementera dessa vara konstant nyfiken.
– I min bransch kommer det ständigt nya metoder att tillverka och utveckla läkemedel. Som exempel kan nämnas cellterapi, gensaxar och digitala lösningar, säger Lena Vågberg.
Dessutom går allt enormt snabbt, och om vi ska vara framgångsrika i att stötta verksamheten i detta behöver vi inom kvalitetsyrket vara redo att tolka all ny kunskap åt de som ska praktisera den.
Hur fungerar företagets regelverk kring läkemedel när det plötsligt är kroppen själv som producerar läkemedlet via cellterapi? Hur ska man utifrån kvalitetsperspektivet tolka de gamla regelverken i helt nya medicinska kontexter? Om man har en dålig algoritm så blir hela arbetet dåligt.
– Vi kan inte göra en jättesträng tolkning varje gång, avslutar hon. Vi måste göra en riskbaserad tolkning som känns rimlig, och det gör man inte om man inte är insatt i ämnet. Därför krävs det att man har djup kunskap och drivs av nyfikenhet.
