I dag är det kvantitativa mått som styr finansieringen av universitet och högskolor. Men i stället borde det vara utbildningens kvalitet som styr finansieringen. Det skriver Svenskt Näringsliv i en färsk rapport.
Rapporten framhåller att det borde vara de utbildningar som håller en hög kvalitet som premieras. Idag tilldelas universitet och högskolor medel baserat på antal helårsstudenter och antal helårsprestationer som utförs, två kvantitativa mått. Däremot beaktas inte kvaliteten i det nuvarande finansieringssystemet.
För att kunna jämföra kvalitet krävs det att ett antal indikatorer tas fram som gör det lättare att jämföra högskoleutbildningar. Detta leder automatiskt till ett ökat fokus på kvalitet samtidigt som informationen till studenter som ska välja utbildning förbättras. Kvalitetsmått blir också en viktig information till blivande arbetsgivare. Idag består informationen om olika utbildningsvägar på högskolenivå ofta av marknadsföringsmaterial. Många utbildningsval är dessutom baserade på lärosätenas status och varumärken.
– Belöna kvalitet, inte kvantitet. Den svenska eftergymnasiala utbildningen måste bli mer konkurrenskraftig. Det är viktigt att vi tar fram verktyg för att mäta kvalitet. Högskolorna måste också lära av KY-utbildningar och privata utbildningar som i många fall är mer effektiva och har en bra samverkan med näringslivet, säger Kristina Scharp, ansvarig för utbildningsfrågor i Svenskt Näringsliv.
Rapporten ingår i en rapportserie som Handelns Utredningsinstitut (HUI) gör på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Hela rapporten Utbildning som bransch – en analys av högskola och eftergymnasial utbildning finns att ladda ner på Svenskt Näringslivs hemsida.