Slopade hemtjänststatistiken kommer inte tillbaka

2007 var första året som statistiken började samlas in – då träffade en hemtjänsttagare (med minst två besök om dagen) i snitt tolv olika personer från hemtjänsten under en period på två veckor. 2024 hade det nationella snittet ökat till 16 stycken.

Sammanställningen hanterades av Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Maria Price, Kanslichef på RKA, förklarar att kommunerna enligt lag har rätt till egna lokala system och upplägg av hemtjänsten:

– Följden blir att kommunerna har svårt att räkna hur många som varit hemma hos den enskilda på ett enhetligt sätt. Till exempel kan vissa kommuner räkna ett trygghetslarm eller matdistribution som en hemtjänstinsats medan andra inte gör det. Resultatet blir därmed att statistiken blir missvisande, berättar Maria Price.

Kommunerna väljer själva om de vill föra statistik eller inte

Blir det inte svårare att driva frågan om personalkontinuitet politiskt när statistik kommer saknas?
– Personalkontinuitet kommer garanterat att fortsätta mätas i kommunerna. Det är bara möjligheten till jämförelser med andra kommuner som upphör. Det finns många andra mått som kommuner använder lokalt och inte kan jämföra med andra, men som drivs politiskt och som inte glöms bort.

Det är, och har alltid varit, upp till varje kommun att välja ifall de vill mäta och lämna in statistiken. Som mest har 240 av 290 kommuner deltagit i statistiken enligt Maria Price.

– Det frivilliga mätandet av personalkontinuiteten pågår kontinuerligt i kommunerna. Många kommuner följer den här siffran varje månad och gör jämförelser mellan enheter, vilket de kommer att fortsätta med.

Maria Price ser dock också värdet i en nationell jämförelse av personalkontinuitet.

– Personalkontinuitet är en kvalitetsparameter. Men det finns också väldigt många andra parametrar för kvalitet inom äldreomsorgen och hemtjänsten att titta på idag. Kvaliteten i hemtjänsten är jätteviktig, därför vill vi inte ha felaktiga mått. I framtiden kan det dessutom tillkomma andra mått.

Beslutet om nedläggningen togs av projektledargruppen i ”Kommunens kvalitet i korthet”, KKIK, som består av representanter från kommunerna.

– De bestämmer varje år vilka mått som ska mätas.

Kommer ni ta upp frågan om statistik över personalkontinuitet i framtiden?
– Det beror på ifall projektledargruppen väljer att ta upp frågan om måttet igen, så det kan jag inte svara på nu.

Vidare berättar Price att det inte heller är RKA:s uppgift att arbeta för ett enhetliga system mellan kommunerna.

– RKA har inget uppdrag att arbeta för gemensamma system i kommunsektorn. Jag skulle inte säga att det är kommunernas olika system som ligger bakom att vi inte samlar in det nationellt längre utan de olika uppläggen av kommunernas hemtjänst. Systemen speglar dessa upplägg.

Hur motiverar RKA, som ska främja kommunala analyser, att inte längre arbeta med frågan om statistiken? 
– För att kunna göra bra analyser behövs det bra statistik. Den här statistikuppgiften har vi länge försökt förbättra kvaliteten på, men har tvingats inse att vi inte kommer längre i dess nuvarande form. Måttet håller inte tillräcklig kvalitet för jämförelser kommuner emellan. Vi vill inte att det i kommuner tas felaktiga beslut på grund av en sviktande jämförelse.