Dojo och barkborrebekämpning – fem exempel på AI-kompetensutveckling

– Vi ska vara ledande när det kommer till användning av ny teknik. AI har stor potential att höja kvaliteten i myndigheternas tjänster, minska mängden administration, förbättra välfärden och stärka Sveriges konkurrenskraft. Att ge AI-uppdrag till ett stort antal myndigheter är något AI-kommissionen har pekat på i sin färdplan och någonting som regeringen nu sjösätter

Följande fem myndigheter är alla med i regeringens underlag.

Vad är en AI-dojo? Det kan Myndigheten för digitalförvaltning, Digg, svara på.

– Vi har både så kallade AI-dojos, eller workshops, och riktade insatser för promptning. Vårt mål är att alla ska ha en medvetenhet och grundläggande kunskap om vad AI innebär och hur personalen och organisationen kan använda AI, säger Mats Snäll, senior rådgivare på Digg.

Digg ska inte enbart lära sig om AI för dess egen skull, de ska också stödja hela den offentlig sektorns kompetensutvecklingen inom AI.

– Digg ligger sannolikt mycket nära målet att vara vägledande inom AI. Just nu finns ett digert och aktuellt utbud av riktlinjer, rekommendationer och föreläsningar med mera.

Förutom det har Digg också tagit fram utredningar och utbildningar kopplade till AI.

Hur vill ni utveckla er användning av AI i framtiden på myndigheten?
– AI ska användas där det gör nytta och där andra medel inte fungerar lika bra. Det kan vara i varje medarbetares dagliga arbete oavsett om det är analys, utredning, ärendehandläggning eller kodning. 

För att nå det målet kommer Digg fokusera på att bibehålla en aktiv ledning som arbetar med kompetensförsörjning och utveckling.

”Kostnadseffektivitet och bättre barkborrebekämpning”

På Skogsstyrelsen har de suttit ett förstoringsglas i handen på sin artificiella intelligens. Myndigheten använder nämligen AI för att analysera den svenska skogen baserat på geodata.

– Det är ett viktigt verktyg för att myndigheten ska lösa sitt uppdrag. AI-genererad information tas fram i bred samverkan och används som beslutsstöd i skogssektorn och andra geodataberoende sektorer. Den breda användningen skapar stor kostnadseffektivitet och nytta där minskade markskador och bättre barkborrebekämpning är bra exempel, säger Ulf Bergkvist chef på enheten för verksamhetsutveckling.

På myndigheten har de en centralgrupp som arbetar med att fånga upp AI-relaterade initiativ och skapa möjligheter för storskalig användning på myndigheten. Framöver vill de utöka sin användning inom deras förändringsarbete på kontoret.

– För att vi ska lyckas med det krävs kompetensutveckling, tydlighet runt legala förutsättningar och centralt stöd inom myndigheten som underlättar att det blir ett naturligt sätt i våra framtida utvecklingsinitiativ, förklarar Bergkvist.

Så jobbar de för att undvika dubbeljobb

Ett av målen med regeringens initiativ är också att utöka samverkansmöjligheterna mellan de olika myndigheterna för att undvika parallella dubbeljobb.

Livsmedelsverket är en av 40 myndigheter som anslutit sig till Esam som ska underlätta för samverkan inom det digitala och AI i den offentliga sektorn.

Kristina Essén, chef över enheten för digitalisering och IT på Livsmedelsverket:

– Samverkan med andra myndigheter är viktigt. Vi följer Skatteverkets och Försäkringskassans uppdrag kring gemensamma AI-tjänster och arbetar aktivt med olika insatser för att komma vidare med utveckling och förbättringar i tjänster och arbetssätt. Vi har olika proof of conecpt på gång som inkluderar AI-teknik och fler förslag som ligger för beredning,

För att möjliggöra detta mål har de satsat på ett systematiskt genomförande av utbildningar.

– Vi har AI utbildningar för alla medarbetare i två steg som består av en grund och en påbyggnad. En av utbildningarna är en e-kurs som man genomför själv medan den andra är en digital lärarledd kurs med möjlighet att genomgå kursen själva också. Vi inledde satsningen med ett webbinarium för alla chefer för att beskriva kompetensutvecklingssatsningen.

De har inrättat en ”AI-hub” som fångar upp idéer

Förutom utbildningar har de också valt att satsa på en ”AI-hub”.

– Vi har etablerat en intern AI-hub vars främsta syfte är att testa hur AI-tekniken kan användas hos oss inom olika verksamhetsområden, förstå generella möjligheter och utmaningar med tekniken samt bistå att sprida inspiration och kompetens internt.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gått med i AI Sweden (det nationella centret för tillämpning av AI) och inrättat ett virtuellt ”AI-team” samt ett diskussions forum.

– Vidare har vi genomfört en AI-baserad insiktsanalys och medarbetare har deltagit i tester kring användning av extern, generativ och AI-stöd i mjukvaruutveckling. Utbildningar har genomförts i verktyg som ChatGPT och Claude. Vi har också beslutat om styrande dokument för användning av AI, säger MSB:s presstjänst till Kvalitetsmagasinet.

I framtiden hoppas MSB att de ska kunna använda tekniken för att bland annat analysera stora datamängder.

– Det skulle ge bättre och snabbare omvärldsanalyser och underlag till lägesbilder. Vi ser också framför oss ett användningsområde i framtagandet av underlag till rapporter, produktion av kommunikationsmaterial och språkbearbetning. Arbetssätten kan också effektiviseras inom support, kodgranskning och administration.

Myndigheten för Trafikanalys har en plan, en AI-plan, som kommer rullas ut under åren fram till 2030.

– I strategiperioden fram till 2030 ingår olika insatser både vad gäller utbildning och kompetensutveckling inom AI. Vi har också ett flertal medarbetare som redan har genomfört vissa utbildningar inom AI inom ramen för sin personliga kompetensutveckling, säger myndigheten i ett uttalande till Kvalitetsmagasinet.

De medarbetare som redan genomfört utbildningar i området har också visat på större entusiasm inför att börja använda AI-resurser. Fram till 2027 planerar de också att hitta ”minst tre” tillämpningar för AI i verksamheten.