Färre mål – större frihet: Så vill myndigheten öka nyttan

Förbättringsarbete Färre mål, större frihet och nya lönekriterier. Så arbetar Havs- och vattenmyndigheten med att förändra sin organisation.
– Vi måste bestämma att vi alla ska gå i en riktning, säger generaldirektören Anna Ledin, som blivit nominerad till Årets Banbrytare av Dagens Industri.

Färre mål – större frihet: Så vill myndigheten öka nyttan
Foto: Olle Enqvist/Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndighetens verksamhet styrs av nationella miljömål, EU-direktiv och mål för fiskeripolitiken. När Anna Ledin tillträdde som generaldirektör för drygt två år sedan ville hon undersöka om myndighetens omkring 350 medarbetare hade en gemensam bild av uppdraget.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Det visade sig att olika delar av organisationen ibland arbetade mot mål som stod i konflikt med varandra.

– När jag pratade med mina medarbetare hade de jobbat med sina mål. Det gjorde att vi ibland fick målkonflikter i huset. Då sa min erfarenhet mig att vi måste bestämma att vi alla ska gå i en riktning, säger Anna Ledin.

Myndigheten tog därför fram en gemensam riktning med tre övergripande miljömål. Det så kallade generationsmålet, levande sjöar och vattendrag samt hav i balans och levande kust och skärgård.

Målen omfattar även frågor som övergödning, miljögifter och fiskbestånd, men ska ge medarbetarna en tydligare bild av vad verksamheten gemensamt ska åstadkomma.

– Om vi ska nå de här tre målen kommer vi att behöva hantera allt det andra också. Då måste vi ta det på vägen, så låt oss fokusera.

Nya lönekriterier ska stödja förbättringen

En konkret del av förbättringsarbetet är att myndigheten har sett över sina lönekriterier. Utöver vilka resultat medarbetarna uppnår vägs även deras förmåga att välja och utveckla arbetssätt in i bedömningen.

Kommunikation, bemötande och samarbete är andra områden som lyfts fram i kriterierna.

– Vi har arbetssättet som ett lönekriterium hos oss. Kan du välja ett bra arbetssätt? Eller fortsätter du att göra som man gjorde för tio år sedan?

Anna Ledin ser också möjligheter att utveckla verksamheten genom ny teknik och bättre samarbeten med externa aktörer. Medarbetarna ska kunna välja metoder utifrån sina uppgifter och vilka behov som finns hos dem myndigheten arbetar för.

– Man kan inte i en organisation som offentlig verksamhet bestämma vad vi ska göra, för det är bestämt av riksdag och regering. Men hur vi gör det har vi stora frihetsgrader för.

Gemensamma mål – men olika vägar dit

Förbättringsarbetet har fått namnet ”Vad, hur och vår kultur” och omfattar verksamhetens mål, arbetssätt och organisationskultur.

En grundläggande princip är att alla ska veta vad myndigheten vill uppnå, utan att ledningen bestämmer exakt hur varje uppgift ska genomföras.

– Jag kan inte tala om som myndighetschef att nu ska vi göra så här i alla lägen. Det har jag inte kompetens till. Däremot är vi överens om vad vi vill uppnå och då kommer man ute i organisationen att kunna hitta arbetssätt som passar deras arbetsuppgifter.

Självbestämmandet är också viktigt för medarbetarnas engagemang. Det kan exempelvis innebära att välja dialog eller utbildning framför att ta fram ännu en skriftlig vägledning.

– Ska man trivas som medarbetare och känna när man går hem att man faktiskt har gjort någon nytta i dag, då måste man ha ganska stort självbestämmande över hur man ska jobba.

Förbättringen kräver tålamod: ”Det här tar tid”

Arbetet med organisationskulturen har varit en central del av omställningen. Engagemanget bland medarbetarna har varit stort, men förändringen har också väckt osäkerhet.

– Det finns fortfarande medarbetare som kanske inte riktigt förstår det här, som inte riktigt köper in på det och så kommer det också att vara. Det här tar tid.

Anna Ledin beskriver hur förändringar kan skapa oro hos medarbetare som är osäkra på vad de nya förväntningarna innebär. Därför behöver ledningen vara närvarande, förklara syftet och skapa utrymme för frågor.

– Ibland är det någon som känner att ”jag inte förstår det här, jag vill inte”. Då får man backa tillbaka och prata om vad det är som gör att det inte känns bra.

Anna Ledin bor i Skåne, men besöker myndighetens kontor i Göteborg varje vecka. Då försöker hon regelbundet träffa nyanställda över en fika och finnas tillgänglig för spontana samtal. Något eget kontor har hon inte i Göteborg.

– Om jag inte har möten sitter jag i matsalen och hänger. Då kan man komma förbi och prata med mig.

Besparingar och expansion på kort tid

Förbättringsarbetet inleddes under en period då myndigheten behövde minska sina kostnader. Under 2024 genomfördes omfattande besparingar, men därefter tillfördes nya resurser och myndigheten kunde återigen rekrytera.

De skiftande förutsättningarna har gjort arbetet mer komplicerat.

– Vi både sparade en period och expanderade en period och det blir ännu svårare när det blir så.

Nya medarbetare behöver introduceras i ett arbete som redan pågått under flera år. Anna Ledin återkommer därför ofta till de gemensamma målen och varför myndigheten har valt att förändra sina arbetssätt.

– Jag tjatar om det här med våra mål hela tiden. Några bara ser trötta ut, för de förstår ju det här och andra är fortfarande lite tveksamma.

Resultaten märks bland annat i hur myndigheten diskuterar prioriteringar och planerar sin verksamhet, uppger Anna Ledin.

Arbetet med nästa års verksamhetsplan har fått ett annat fokus, och hon upplever att medarbetarna i större utsträckning samarbetar och hjälper varandra.

– Vi kan prata på ett annat sätt. Hur ska vi använda våra pengar på bästa sätt? Det handlar också om att bygga en helhet och nu finns en tydligare helhet.

En annan del av förbättringsarbetet handlar om myndighetens kontakter med omvärlden. Bland annat arbetar man med att göra information och vägledningar mer begripliga och användbara för dem som berörs av myndighetens beslut.

– Förstår yrkesfiskarna oss? Är vi hjälpsamma? Får politiken bra underlag från oss? Det har väldigt stor betydelse. Det måste fungera internt, annars blir det ingenting.

Arbetet har uppmärksammats även utanför myndigheten. Anna Ledin är en av finalisterna till Dagens industris utmärkelse Årets Banbrytare.

– Det är ett jätteroligt erkännande. Otroligt hedrande att vara nominerad, säger Anna Ledin.

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste