Inga produkter i varukorgen.
Forskning: Gymnasiereformen ökar segregationen
Hållbarhet Ny forskning från Göteborgs universitet visar på ett tydligt trendbrott efter gymnasiereformen 2011. Efter reformen har den etniska- och prestationsbaserade segregationen ökat i gymnasieskolorna. Högpresterande elever hamnar oftare på friskolor och lågpresterande elever på kommunala introduktionsprogram.
Foto: Adobe Stock
Forskarna har undersökt hur socioekonomisk, etnisk och prestationsbaserad skolsegregation utvecklades i Göteborg, mellan åren 1998 och 2020.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Den socioekonomiska segregationen har varit relativt stabil. Däremot har uppdelningen mellan hög- och lågpresterande elever kraftigt ökat, framför allt i gymnasieskolan.
– Trots många valmöjligheter är skolmarknaden i Göteborg starkt segregerad. Högpresterande elever samlas på vissa skolor, medan elever med lägre prestationer i stor utsträckning går på andra, säger Anna-Maria Fjellman, lektor på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
– I en skolmarknad är det elever med minst valmöjligheter som drabbas hårdast. Har du låga betyg eller begränsad tillgång till alternativ blir skolvalet inte en reell möjlighet, säger Anna-Maria Fjellman.
Segrationen påverkar undervisningskvaliteten negativt. När elever med stora stödbehov koncentreras till specifika skolor påverkas resurser, arbetsvillkor och studiemiljö. Det riskerar att försvåra skolans uppdrag i samhället.
– Skolan har ett demokratiskt och kompensatoriskt ansvar. Om elever i allt lägre grad möter varandra över sociala och prestationsmässiga gränser riskerar ojämlikheten att förstärkas, både i utbildningssystemet och i samhället, säger Anna-Maria Fjellman.
