Forskning utan vägledning tillåter en ”testa-på-kultur”

Happy Hilmarsdottir Arenvall, barn- och ungdomsdirektör i Järfälla kommun, menar att stödet från skolmyndigheterna i dag är otillräckligt för att skolorna fullt ut ska kunna leva upp till skollagens krav på undervisning som vilar på vetenskaplig grund.

– Jag tycker att stödet är för svagt. Men framför allt saknas en tillräcklig uppföljning. Ansvaret ligger i dag på huvudmannen och hur det görs kan därför se väldigt olika ut. Samtidigt ligger vikten i skolinspektioner alltför ofta på formaliafrågor och administration än undervisningen, säger hon.

Så det blir ojämlikt mellan svenska skolor?
– Ja, väldigt.

En kultur av att ”testa på”

När Dennis Hjelmström, skoldirektör i Lund, läste Riksrevisionens rapport blev han inte överraskad över slutsatserna.  

– Skolverket har saknat förmågan att vägleda lärare, skolledare och huvudmän, i den enorma floran av forskning som finns. Man har helt enkelt inte gjort det, säger han och fortsätter:

– Min upplevelse är att Sverige har en kultur av att inte förespråka en gemensam linje utan att i stället experimentera och ”testa på”. Lärare förtjänar vägledning, annars utelämnas de till att göra många egna vägval. Konsekvensen är framför allt att elever riskerar att bli försökskaniner och få en försämrad undervisning.

Redan år 2023 intervjuades de tre forskarna Agneta Gulz, Magnus Haake och Björn Sjödén i en uppmärksammad artikel i Vi lärare som menade att utbredda trender i skolan så som nedtoningen av grupporienterad undervisning var pseudovetenskap och saknade grund.

Happy Hilmarsdottir Arenvall vill gärna se att Skolverket ta en mer drivande roll men också att skolornas huvudmän ska ta ett större ansvar för skolans kvalitet. 

– Det finns fantastiska lärare i Sverige men det är samtidigt inte rimligt att lärare ska lämnas ensamma i att bedöma vad som är vetenskapliga utbildningsmetoder. Just nu landar vi tyvärr i att vissa skolor använder vetenskapligt bevisade metoder medan andra inte gör det. Då blir det som ett lotteri. 

Hon ger ett exempel på hur hon arbetar med uppföljning i Järfälla:

– Man måste fråga sina lärare vilka metoder de använder och sen ta sig ut och titta. Säger de att de jobbar med språkutveckling? Då går man ut och sitter med på lektionen och oftast är allt som det ska men ibland kan man sitta på flera lektioner och inte se ett spår av ett språkutvecklande arbete.

Bristande kvalitetskriterier

Kvalitetskriterierna som Skolinspektionen formulerar får också kritik för att utgå från styrdokument snarare än att vila på forskning där kriterierna i sig har en ”svag” koppling till elevernas måluppfyllelse.

– Jag är ingen förespråkare av att allt i skolans kvalitetskriterier måste ha en vetenskaplig grund. Men, som i många branscher, blir det ibland en balansgång mellan ideologi och vetenskap, säger Dennis Hjelmström.

Anledningen till att Riksrevisionen valt att granska skolmyndigheterna beror bland annat på svenska elevers sviktande måluppfyllelse med hänvisning till de svenska resultaten i läsförståelse och matematik i den senaste PISA-undersökningen från 2022. Nu vidtar de granskade myndigheterna åtgärder till följd av kritiken.

– Jag tror att det finns tydliga och seriösa ambitioner att förbättra förmågan att tolka och vägleda i vetenskap, säger Dennis Hjelmström och fortsätter:

– Men samtidigt är det en klassisk kamp om kunskapssynen och värsta utkomsten skulle vara en segregation på klassrumsnivå där lärare tar egna vägval och undervisningskvaliteten beror på vilken lärare ett barn får. I slutändan gå vi i skolan en gång i livet och vi har inte råd att experimentera med elevernas framtid.