Inga produkter i varukorgen.
Hur mycket kan vi slösa bort i ett hållbart samhälle?
Kvalitetsbristkostnader Kvalitet kostar inte pengar. Tvärtom. Bristande kvalitet kostar svenska verksamheter miljarder varje år, konstaterar Jerry Karlsson.
Inom den ofta så kritiserade kollektivtrafiken har exempelvis MTR Stockholm visat att hållbart och systematiskt kvalitetsarbete lönar sig. Företaget underhåller Stockholms tunnelbana sedan 2009 och idag är punktligheten den högsta i tunnelbanans 60-åriga historia och kundmiljön renare än någonsin.
Inom vården har vi exempel från Karlskoga lasarett där både patienter och medarbetare gagnats av ett hållbart, långsiktigt kvalitetsarbete. Antalet sjukdagar på grund av belastningsskador har gått från 3 966 dagar per år 1990-1999 till 103 dagar 2000-2010 och ner till 31 sjukdagar per år 2010-2014. Parallellt ligger anlagda trycksår på 1 procent jämfört med riksnivån på 15 procent.
Ytterligare ett slående exempel är inom skolan där Glada Hudikgymnasiet arbetat systematiskt så att 96,7 procent av eleverna i årskurs 3 idag har grundläggande högskolebehörighet. Skolan har dessutom aldrig någonsin fått anmärkningar från Skolinspektionen, vilket anses vara unikt.
Oavsett om det gäller en skola, ett sjukhus, ett företag eller en myndighet som kan härleda resultaten till sin ledningsfilosofi, strategi och arbetssätt, så finns det en tydlig gemensam nämnare.
Kvalitet ses som en strategisk fråga och målsättningen är att skapa en kultur i verksamheten över tid där ständiga förbättringar och hållbar utveckling slår rot i hela organisationen.
Om fler organisationer kan inse att brister i kvalitet leder till att vi förlorar kunder, medarbetare, idéer och inte minst affärer, då kan det finnas en chans att de där 10-30 procenten i kostnader för kvalitetsbrister, blir ett minne blott.
Jerry Karlsson, vd för SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling
