Inga produkter i varukorgen.
Jämlikare vård och mer patientmakt i nytt lagförslag
Politik Patientmaktsutredningen lämnar sitt slutbetänkande till socialministern idag. Utredningen föreslår en ny hälso- och sjukvårdslagstiftning, minskade skillnader i vården mellan landstingen och ökat fokus på genus och socioekonomiska faktorer.
Patientmaktsutredningen har under närmare två år arbetat för att ta fram förslag som stärker patienters delaktighet, inflytande och integritet. En förnyad lagstiftning på hälso- och sjukvårdsområdet föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Det har visat sig att hälso- och sjukvården idag riskerar att förstärka ojämlikheter som beror på kön eller socioekonomisk bakgrund snarare än att jämna ut den. Högutbildade behandlas oftare med nya och dyrare läkemedel vid hjärtsviktsbehandling än lågutbildade och personer födda utanför EU. Lågutbildade patienter med schizofreni behandlas mindre ändamålsenligt än medel- och högutbildade patienter. Det skriver utredaren Johan Assarsson på DN Debatt.
Mer makt åt patienten
Utredningen presenterar en rad åtgärder med syfte att stärka patientens ställning och makt:
- Brister och skillnader i medicinska resultat föreslås i högre grad än i dag utgöra underlag för statliga tillsynsinsatser.
- Patienter bör få bättre möjlighet att ta del av information om kvalitet och medicinska resultat.
- Vården uppmanas införa verktyg för att underlätta kommunikation mellan patient och personal för patientgrupper som annars riskerar att förfördelas.
- Vårdgivare uppmanas följa upp och granska vidtagna behandlingsinsatser utifrån bland annat genus och socioekonomiska faktorer. Även huvudmännen bör agera för ökad egenuppföljning.
- Utbildning om diskriminering och likvärdig vård föreslås ingå i grundläggande vårdutbildning.
- Patientnämndernas erfarenheter bör oftare tas till vara i ett styrnings- och ledningsperspektiv.
- Låt patienter ta del av den information om kvalitet och medicinska resultat som bland annat finns i öppna jämförelser och i nationella utvärderingar. Information om exempelvis kvalitet och förekomsten av patientklagomål kan öka transparensen och ge patienter möjlighet att själva göra informerade val.
För att vårdgivare ska kunna arbeta inkluderande och utefter olika individers behov krävs det att systemen ger utrymme för alternativa och kompletterande lösningar och att verksamheten kan få ersättning för sådana lösningar, enligt utredaren.
