Kartläggningen av kvalitetsrollen klar

Under ungefär ett och ett halvt år har SIQ och forskningsnätverket SQMA, Swedish Quality Management Academy, drivit projektet med att kartlägga kvalitetsrollen. Nu är projektet klart och före årsskiftet kommer slutrapporten.

En viktig del som framkommer är att även om kvalitetsrollen fortfarande till stor del är operativ med fokus på metoder och verktyg, så kopplas rollen allt mer till strategisk utveckling. Det är i linje med vad som syns i andra länder och det gör att kvalitetsrollen allt mer omfattar att vara ledare, coach och förändringsledare.

– De som jobbar med kvalitet är välutbildade men matchar inte fullt ut den kompetens vi ser att organisationerna behöver framöver. Det här kommer sannolikt att accelerera nu när kvalitetsfunktionen är eller blir mer komplex, säger Jason Martin, doktorand vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet och som arbetat med kartläggningen.

Vill ha mer frihet

Många efterlyser också mer handlingsutrymme i kvalitetsrollen.

– Det rimmar med inriktningen mot utveckling. Man måste ha ledningens förtroende och öra för att jobba med en strategisk funktion och man måste också ha mer manöverutrymme. Eller så är det en generationsfråga, säger Jason Martin.

Den här viljan gäller inte bara kvalitetschefer utan den önskas också av till exempel kvalitetssamordnare.

Matris avgör kompetensbehov

Utifrån det underlag som forskarna fått fram har de sammanställt en ny kompetensmodell. Beroende på om kvalitetsarbetet är centraliserat eller decentraliserat respektive om det är operativt eller strategiskt varierar den kompetensnivå som behövs.

Modellen har testats av de medverkande organisationerna AB Volvo, Astra Zeneca, Försäkringskassan och Volvo Cars.

– Det fina är att det är fyra olika organisationer, men att modellen kan användas oberoende av kontext.

För kompetensförsörjning

Modellen kommer att kunna användas vid rekrytering, kompetensförsörjning och kompetensutveckling men även som strategiskt verktyg för att analysera och fatta beslut om långsiktig inriktning av kvalitetsfunktionen. Den är en hjälp i analysen av vart organisationen är på väg, vilka styrkor som finns och vad som behöver utvecklas.

Modellen går att använda både för enskilda individer och för att se på hela organisationen. Vad finns för brister i organisationen totalt sett och var behövs kompetensutveckling för att lyckas med de uppsatta målen?

En längre version av den här artikeln publiceras i Kvalitetsmagasinet nr 6-2017 som kommer ut den 18 december.