Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

New Public Management starkare än någonsin?

Ledningssystem Det finns en paradox när det gäller New Public Management. Å ena sidan ifrågasätts NPM av allt fler och det var länge sedan det hördes något positivt i debatten. Å andra sidan verkar NPM fortfarande stå sig starkt som utgångspunkt för styrningen inom den offentliga sektorn. Hur kan vi förstå denna paradox? Vad menas egentligen med NPM? Och vad kan göras för att förbättra situationen?

New Public Management starkare än någonsin?

I forskarvärlden har man pratat om NPM allt sedan början på 90-talet, då begreppet myntades av statsvetaren Christopher Hood för att beskriva ett framväxande styrningsideal. Det handlar om en bred tankeströmning inspirerad av privat sektor, och i vars kölvatten det genomförts en mängd reformer med fokus på konkurrensutsättning, kundvalsmodeller, kvalitetsmätning, resultatuppföljning, individuell lönesättning och så vidare.

Under en följd av år har det sedan genomförts ett antal reformer inspirerat av NPM. Som ett resultat av detta har NPM inte bara att kommit att fungera som ett styrningsideal, utan även som en allt mer utbredd styrningspraktik. Man kan uttrycka det som att NPM bidragit med allt fler beståndsdelar för att styra och leda i den offentliga sektorn som successivt tagits i bruk.

Utvärderingar pekar också på att NPM har fått ett betydande genomslag samt att konsekvenserna varit både positiva och negativa. På den positiva sidan kan nämnas att de flesta svenskar verkar uppskatta den ökade valfriheten. På den negativa sidan kan nämnas en kritik av att vi tar fram på tok för många mått, att vi trots det ofta mäter fel saker, att den administrativa bördan ökat kraftigt och att professionernas inflytande och sakkunskap hamnat i skymundan.

Under många år var det mest forskare som använde sig av begreppet NPM. Situationen förändrades radikalt när journalisten Maciej Zaremba populariserade begreppet i ett antal kritiska artiklar om styrningen av den offentliga sektorn. Numera används begreppet allt oftare för att beskriva avarterna av NPM. Begreppet har tappat mycket av sin ursprungliga innebörd och har närmast blivit en symbol för sådant som upplevs fungera dåligt i den offentliga sektorn.

Mot denna bakgrund uppfattas NPM inte längre som ett attraktivt eller ens realistiskt styrningsideal. Trots detta står sig NPM fortfarande starkt. Det beror på att man måste skilja mellan NPM som ideal och NPM som praktik. Att NPM inte längre ses som något eftersträvansvärt betyder inte att den offentliga sektorn har ändrat sin styrningspraktik på något avgörande sätt enligt min bedömning. Motståndet mot idealet verkar inte ha förändrat vardagen.

Jag tror helt enkelt inte att det räcker med att bara fördöma NPM om man vill åstadkomma förbättringar. Istället tror jag att man behöver förstå NPM som styrningspraktik i stat, kommun respektive landsting och fokusera på det som upplevs problematiskt, exempelvis den ökade administrationen. Jag tror personligen inte att det finns något alternativ till ett systematiskt och uthålligt förändringsarbete om man verkligen vill förbättra hur den offentliga sektorn styrs och leds.

Martin Rogberg, ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.