Sedan Monroe-pedagogiken genomförts uttrycker eleverna trivsel och trygghet och skolan har beskrivits som framgångsrik. Men i formell mening är det ett misslyckande, eftersom betygsstatistiken ligger långt under det nationella genomsnittet och på samma nivå som andra skolor i liknande områden.
– Är det verkligen en framgång för den enskilde eleven när trivsel och ordning finns i skolmiljön, men resultaten uteblir så att eleven inte kan söka till gymnasieskolan? undrar Anneli Schwartz.
Pedagogiken har enligt studien inte heller motverkat elevernas upplevda exkludering. I skolan och i medierna möter eleverna en bild av vilka de är genom den plats de växer upp på. Bilden förstärks av att de därför anses behöva en särskild pedagogik för att klara sin skolgång.



