Inga produkter i varukorgen.
Rektorns sommarprat: Det här behövs för bättre skola
Skola
I sitt sommarprat förklarar rektorn Linnéa Lindquist varför svensk skola är i kris, samt vad hon tycker borde göras för att lösa rådande problem.
– Det är lätt att tro att allt är hopplöst, men så är det inte, säger Lindquist.
Linnéa Lindquist är en av Sommarpratarna 2024. Foto: Mattias Ahlm
Hon är känd som Rektor Linnéa, driver podd och har skrivit bok om hur hon gjorde för att avsevärt förbättra elevernas skolresultat på Hammarkullsskolan, en F-3-skola i ett område som av polisen klassas som särskilt utsatt. Föga förvånande att Linnéa Lindquist ägnar sitt sommarprat åt det ämne hon brinner för, men hennes kritik är skarp. Tipsen likaså. Här kommer tre punkter som Linnéa Linquist tar upp i sitt program:
Ljudning – ett verktyg för att hitta nyckeln till lärande
Linnéa Lindquist tror att de flesta skulle hålla med henne om att läsning är nyckeln till lärande. Vissa barn får med sig läsningen hemifrån, medan andra barn först kommer i kontakt med det svenska språket i förskolan.
– Ibland tänker jag att svensk skola är som en experimentverkstad. Internationella mätningar visar att en fjärdedel av eleverna inte förstår vad de läser tillräckligt bra. Att arbeta med läsning är därför det viktigaste vi gör på lågstadiet.
Enligt Lindquist är ljudning, eller phonics som det heter på engelska, den bästa metoden för att lära ut läsning, och hon har forskningen med sig. En rapport som Vetenskapsrådet publicerade 2015 visar till exempel att ljudning förebygger dyslexi, särskilt om man börjar med ljudning tidigt i åldrarna.
Tack vare ljudning och grundskollärare som arbetar på förskolan klarar många av Hammarkullsskolans elever av ettans krav för läsning innan de ens har börjat årskurs ett, berättar Linnéa Lindquist.
Det finns för få måsten inom svensk skola
Linné Linquist beskriver svensk skola som en ”experimentverkstad”, eftersom lärarna fritt får välja vilken metod de ska använda när de ska lära elever läsa. Enligt henne är det tydligt att skollagen består av alldeles för få måsten.
– Det är en gåta för mig varför inte alla blivande lärare får lära sig phonics på lärarprogrammet. Att lära sig läsa och skriva förtjänar en särställning på lågstadiet. Om du inte behärskar grundläggande förmågor kommer skolan bli en plåga.
Betyget F borde utredas
Betyget F innebär underkänt och ger noll meritpoäng. Linnéa Lindquist ser betyget F som en stupstock i ett system där skolplikt i grundskola råder. Elever som måste gå i skolan kan få ett underkänt betyg, som sedan hindrar dem från att läsa visare och tvingar dem till individuella program innan de kan hoppa på gymnasiet. Det tycker Linnéa Lindquist är synd.
– Så här var det inte förut. Då kunde elever med låg kunskapsnivå som fick en etta eller tvåa ändå en möjlighet att gå på gymnasiet, inte sällan i en yrkes- eller hantverkslinje där kanske engelska och matte inte var de viktigaste ämnena.
Linnéa Lidquist vill också att:
- Aktiebolag ska hindras från att driva skolor
- Kommuner kompenseras för utbudsansvaret
- Skolvalet blir gemensamt och att kösystem på friskolor tas bort
- Inför offentlighetsprincipen för enskilda huvudmän
- Skola regleras
Hör henne här.
