Inga produkter i varukorgen.
Rektorsflykt kopplas till arbetsmiljö och kvalitetsbrister
Skola Många rektorer väljer att lämna sina tjänster tidigare än väntat. En ny studie visar att orsaken framför allt handlar om arbetsbelastning och svårigheter att hantera och prioritera uppdraget.
Foto: Stockadobe
I en avhandling vid Umeå universitet undersöks den höga omsättningen bland svenska rektorer, som är större än i många andra länder. Studien bygger bland annat på intervjuer med skolledare som har lämnat sina uppdrag.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det räcker inte att bara prata om generella arbetsmiljöfaktorer som krav, stöd och autonomi. I de här studierna har jag velat gå djupare och förstå vad som faktiskt händer i skolans kontext, säger Tobias Richard, doktorand vid Sociologiska institutionen och Centrum för skolledarutveckling, i ett pressmeddelande.
Två avgörande krafter
Resultaten pekar på två faktorer som särskilt påverkar rektorernas beslut: fragmentering och press.
Fragmentering syftar på de svårigheter som uppstår när rektorer måste navigera mellan lagar, läroplaner och ibland motstridiga krav från olika aktörer. Även organisatoriska förutsättningar, som brister i det systematiska kvalitetsarbetet, kan bidra till denna känsla av splittring, menar Richard.
Press handlar istället om en upplevelse av tvång och otillräcklighet. Den uppstår genom högt arbetstempo, ansvar för undervisningens kvalitet, begränsade mandat och utmanande relationer med både personal och vårdnadshavare.
Arbetsmiljöns betydelse
Förutom intervjuerna användes även enkäter och registerdata från Statistiska centralbyrån. Det gav forskarna möjlighet att följa rektorer under ett år och se vilka som stannade, bytte arbetsplats eller lämnade yrket.
– Resultatet visade att arbetsmiljö har starkt samband med skolledarnas vilja att lämna arbetet och att deras vilja att lämna arbetet är starkt kopplat till att de byter arbetsplats och att lämna yrket helt, säger Tobias Richard.
Studien kunde inte visa på något samband mellan rektorers avgångar och faktorer som skolresultat eller andelen lågutbildade föräldrar. Däremot framkom att rektorer på skolor med fler elever per lärare mer sällan slutade. En möjlig förklaring är att större elevgrupper innebär mer resurser och därmed bättre ekonomi, enligt Tobias Richard.
Slutsatsen är att rektorsbyten inte är något ofrånkomligt, arbetsmiljön och de villkor som ges av huvudmannen spelar en avgörande roll.
