Sis vd: ”Standarder är strategiska geopolitiska verktyg”

Många ser på standarder som pliktskyldiga ”ingenjörstimmar”, förklarar hon, och ett verktyg som framför allt fyller en teknisk funktion.

– I själva verket skapar delaktighet inom standardisering en möjlighet att styra över vissa mycket viktiga utvecklingsområden, säger hon.

Ett sådant område är gruvnäringen, där Kina och Australien har tampats om vem som får det yttersta ansvaret för att leda det globala standardiseringsarbetet.

Under hösten landade uppdraget hos Australien och Annika Andreasen anser att det är det bästa utfallet av de två kandidaterna, då Sverige och Australien har flera pågående samarbeten. Men hon hade ännu hellre sett att Sverige fick uppdraget.

– SIS driver visserligen standarden ”hållbar gruvnäring”, men med tanke på hur pass stor gruvnation vi är och hur strategisk den industrin är för Sverige så skulle jag säga att vi har en ganska svag position inom standardiseringen av gruvnäringen, säger hon, och tillägger:

– Vi försöker ständigt nå ut till myndigheter och departement eftersom de har en otroligt viktig roll i att sätta standardisering på agendan – och prioritera det. Vi har också direktkontakt med näringslivet, men inte tillräcklig dialog påledningsnivå, säger hon.

Det sistnämnda kan vara lättare sagt än gjort. Många företagsledningar har svårt att förstå hur standardiseringsfrågor är strategiska – och då ge tid att prioritera dem, förklarar Annika Andreasen.

Engagemang i standardiseringsfrågor innebär också en tydlig ingång till EU-kommissionen.

– Kommissionen är styrande när det kommer till att sätta regelverk för industrin i Europa, samt den inre marknaden. Det finns en otrolig stark koppling mellan kommissionen och standardiseringen som många inte ser. De missar därför en viktig påverkanskanal, säger Annika Andreasen.

Hon lyfter Tyskland, Frankrike och Danmark som tre exempel på länder som redan använder standarder som strategiska geopolitiska verktyg.

– I Danmark tog man till exempel snabbt ett beslut om att landet skulle ha en stark position inom AI. Det var innan standardisering på Europanivå hade börjat, vilket innebar att de kunde leda sekretariatet inom AI., säger hon.

När staten är tydlig med prioriteringarna har vi större möjlighet att tillvarata svenska intressen och positionera Sverige inom standardiseringen, menar Annika Andreasen.

– Det är det vi behöver för att få en starkare röst. Vi kan såklart inte göra någonting utan att ha svenska intressenter med oss, men med tydliga prioriteringar kan vi samla intressenter och ta en position, säger hon.

Sverige är mer decentraliserat än många andra länder vilket kan resultera i att prioriteringarna blir otydliga och kan bli utmanade när det kommer till att bygga en stark standardiseringsnation förklarar Andreasen.

– Men vi jobbar fortsatt på att stärka våra positioner. Bland annat i gruvnäring och hållbarhet där vi som sagt redan är starka, säger hon och tillägger:

– Jag ser gärna att vi även bygger upp verksamheter kring nya områden, såsom rymdsektorn. Om inte vi tar ledarskapet för viktiga områden går dessa till stora nationer såsom Kina eller Ryssland. Vi ska inte bli rädda för jättar som Kina , utan vara nyfikna på vad de gör. Annars vet vi inte vad vi har att förhålla oss till.