Skälen varför kvalitetschefer bör ta täten i AI-utvecklingen

• 57 procent: Förlust av mänskliga färdigheter, viktiga kompetenser och kritiskt tänkande över tid.
• 37 procent: Risk för etiska dilemman, där AI kan fatta beslut som inte alltid följer mänskliga värderingar.
• 6 procent: Det kan leda till en minskad mänsklig kontroll och därmed minskat engagemang.

Svaret var ganska tydligt. Vi blir sämre av att förlita oss på AI över tid. Och vi tappar eventuellt mänskliga värderingar i de beslut som fattas.

Här finns stora farhågor, men jag vet att vi inom kvalitetssfären redan har metoder och system för att enkelt kunna utvärdera över tid hur processer och kompetenser utvecklas. Det ska vi hålla fast vid, och dela med oss av vår expertis även i denna utveckling.

Jag tror inte att det är en risk att vi tappar våra färdigheter – för är de viktiga måste vi prioritera att upprätthålla dem. Men är det något som kan förbättras med teknik eller annan utveckling så ska vi göra det – det är ju grunden i tanken om ständiga förbättringar. Och kanske ska vi då snarare ändra vår bedömning av vad som är en viktig kompetens än att upprätthålla något som eventuellt inte är viktigt längre.

Människan är beslutsfattaren och initiativtagaren. Det kommer vara utgångspunkten i många år framåt.

Kulturen är central

Fråga 2 handlade om ledarskap och förberedelser.

Hur kan ledare bäst förbereda sina organisationer för att integrera AI?

• 67 procent: Genom att skapa en kultur som ser AI som ett verktyg för stöd och utveckling och inte som ett hot.
• 25 procent: Genom att utbilda och inkludera medarbetarna i processen från början.
• 9 procent: Genom att vara transparenta om AI:s roll och begränsningar i organisationen.

Här är det ännu tydligare svar från publiken. Kulturen där AI är något positivt och inte ett hot fick två av tre röster. Ganska självklart, även om de två andra svaren också är viktiga.

Hur gör man då det? Några bra steg att börja med är svar 2 och 3, utbilda och involvera, och hela tiden vara transparent.

Det skiljer sig inte från vanligt kulturarbete – och då vet vi ju att det handlar om tydlighet i vad vi belönar och vad vi tillåter, att få med sig ledningens engagemang och att vi kommer ihåg att kultur tar lång tid att bygga upp, men går snabbt att rasera.

Gör vi det på rätt sätt och får till rätt kultur kommer vi att få ut maximal nytta av detta teknikframsteg. Och även här har vi med våra kunskaper chansen att ta täten i utvecklingen.

Många olika tankar

Till sist frågade jag om förmågorna som blir viktigare för de anställda i framtiden.

Vilka färdigheter tror du kommer bli mest värdefulla för anställda i en AI-driven framtid?

• 44 procent: Förmågan att förstå och tolka AI-verktyg och använda dem strategiskt.
• 36 procent: Kommunikation och empati, egenskaper som AI har svårt att replikera.
• 20 procent: Kreativitet och problemlösningsförmåga kommer att bli ännu viktigare.

Att förstå och tolka verktyg, och förmågan att använda dem strategiskt och kommunikation och empati är i princip lika viktiga egenskaper för människorna i en framtid när AI är mer drivande än idag.

Jag tror att kreativitet och förmågan kommer att vara lika viktiga för anställda framåt som de övriga, och att svaren inte skiljer sig åt så mycket säger att vi inte riktigt vet hur det kommer att bli. Det finns självklart en stor osäkerhet kring AI-framtiden med många skeptiker. Jag tror att det är viktigt att vilja vara med och styra utvecklingen – och ge oss större chans att påverka än om vi väljer att sitta i baksätet och bara åka med.

Slutsatsen när jag i mitt huvud samlar ihop tankarna efter Vårt nya arbetsliv-konferensen blir att det finns mycket mer för kvalitetsrörelsen att ta tag i kring AI-utvecklingen än att bara fokusera på datakvalitet.

Kan vi göra det så kommer de utvecklings-initiativ som vi väljer att prioritera ha större chans att lyckas. Och det kommer vara bra för våra verksamheter.

Kalle Anrell,
Chefredaktör Kvalitetsmagasinet