Det är långt ifrån alltid som ett utvecklingsprojekt blir lyckosamt. I en avhandling från Växjö universitet visar Inger von Schantz Lundgren vad som kan ligga bakom misslyckade skolutvecklingsprojekt. Slutsatserna bygger på en fallstudie av ett projekt vid en gymnasieskola som visade sig bli betydligt svårare i praktiken än i teorin.
I avhandlingen visar hon hur komplexa mönster av relationer, makt och individers grundläggande värderingar påverkade hur projektet utvecklade sig och varför det aldrig fick något egentligt fäste i den aktuella skolan. Projektplanen och den skolutvecklingsmodell som användes gav inte de nödvändiga förutsättningarna för att hantera de komplikationer som uppstod. Skepsis och motstånd bidrog också till att projektet inte kunde genomföras enligt den ursprungliga planen.
Studien visar också att skolutveckling sker i en komplex skärningspunkt mellan utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och förvaltningsledningars, rektorers och lärares ambitioner. Förhållande mellan de olika krafterna som styr skolan måste därför synliggöras och problematiseras för att lyckas i arbetet med att utveckla skolans verksamhet. Det är också viktigt att både förvaltningsledningen och skolledningen har förmåga att hantera skolans ideologiska dimension.